Nästan var fjärde Malmö­elev som gick ut nian i förra veckan saknar behörighet till gymnasiet. Ett faktum som inte förvånar Lärarnas riksförbund (LR).

MALMÖ. – De 147 miljoner som satsades för fem år sedan gick till tillfälliga satsningar, projekt, när det egentligen behövdes fler lärare, säger fackförbundet LR:s Malmöordförande Bo Sundqvist.

Han säger dessutom att lärarna fått så många extra arbetsuppgifter att huvuduppgiften, undervisningen, har blivit lidande.

– Att ha tid att se varje elev när lärarna undervisar allt fler och allt större klasser går helt enkelt inte, säger han.

Skolkommunalrådet Agneta Eriksson (S) sa i torsdagens tidning att analysen som nu måste göras bland annat ska handla om lärarnas kompetens.

– Kompetensutvecklingen för lärarna i Malmö är kraftigt eftersatt, egentligen mycket bristfällig trots att Malmö är Sveriges svåraste stad att vara lärare i, säger Bo Sundqvist.

Han hävdar att lärarna inte har fått vidare­utbilda sig vare sig i sina ämnen eller pedagogiskt.

– Kunskapen hos lärarna har inte stått i fokus, vilket är en mycket konstig inställning, säger han.

När eleverna som precis fått godkänt i kärnämnena börjar gymnasiet i höst kommer de att gå igenom ett diagnostiskt prov.

– Då kommer det att visa sig att det är ännu värre än vad siffrorna visar nu, de kommer att få det svårt i gymnasiet, säger Bo Sundqvist.

Hans recept är att ”släppa lärarna loss”, att man ska lyssna mer på lärarna ute på varje enskild skola, det är endast där man vet vad som ska göras.

– Åtgärder hittas ofta på uppifrån trots att verkligheten i Malmö ser så olik ut.