Universitetets första stora DNA-laboratorium är nu på plats. - Det här är ohyggligt viktigt att ha den här kapaciteten i huset, säger docent Tomas Johansson på biologiska institutionen.

LUND. Labbet håller på att testköras.

– Det mesta är klart. Internt kommer vi att vara igång om några veckor. Externt kommer det att dröja några månader tills vi är klara.

Utrustningen behövs för att Lunds universitet ska kunna hävda sig internationellt, menar professor Anders Tunlid.

– Tidigare var det bara några få centra i världen som kunde kartlägga organismers arvsmassa. Tekniken har nu blivit billigare och sprids över världen.

– Utveckling går i ett högt tempo och förändrar biologin. Kina och Indien satsar mycket på det här. Metodutvecklingen går fruktansvärt snabbt. Om tre, fyra år kostar det kanske en tiondel, säger Anders Tunlid.

Investeringen är på cirka sju miljoner kronor, till största delen finansierat av ett anslag från Crafoordstiftelsen på 6,7 miljoner kronor.

Tekniken ska bland
annat användas för att förstå processer i naturen. Processer som ibland sker i det lilla formatet
–
men som kanske kan bidra till att lösa de stora frågorna.

– Hur går det exempelvis till när insekter bryter ner växtmaterial i tarmen? Kan vi genom att förstå det få kunskap om hur vi kan framställa biobränsle med vedmaterial som råvara? säger Anders Tunlid.

– 
Det finns
överhuvudtaget många processer i naturen som vi känner till men som vi inte vet hur de går till. Får vi mer information om dem kan det bidra till att försöka lösa olika miljöproblem.

Institutionen kommer att ta betalt av de forskare som vill undersöka arvsmassa, runt 75 000–100 000 kronor per försök.

– Kemin vi använder kostar. Bland annat de enzymer vi använder, säger docent Tomas Johansson.

Labbet är inte avsett för att undersöka DNA från människor.

– Medicinarna har en annan teknik och andra förutsättningar genom att det mänskliga genomet är kartlagt. Det blir framförallt biologer som kommer att använda det här.