Teresa Emzén blev glad när länsrätten slog fast att stadsdelen måste ge henne
en egen lägenhet. Nu har hon placerats på korttidsboende.

LIMHAMN-BUNKEFLO. 30-åriga Teresa Emzén är intellektuellt funktions­hindrad,
sedan hon drabbades av syrebrist under en hjärt­operation som barn. Hon får
kramper, epileptiska anfall och bär ständigt hjälm eftersom hon har dålig
balans och lätt faller omkull.

I alla år har Teresa Emzén bott med sin mamma. De senaste åren har hon haft
personliga assistenter till hjälp i bostaden som har trappor både inomhus
och utomhus.

Nu har situationen blivit ohållbar. Mamman orkar inte längre.

– Jag har väl tagit det som ett kall eftersom hon är min dotter. Nu är jag 70
år. Hon måste vänja sig vid att inte bo med sin mamma. Jag klarar inte av
att ha Tessan, säger Gun Nilsson, som har svåra hälsoproblem.

Tvillingsystern Kristina Emzén och hennes sambo Mia Castengren är två av
Teresa Emzéns sex personliga assistenter. Tillsammans med gode mannen Marlis
Nilsson intygar de att tillbaka till mamman kan Teresa Emzén inte flytta. En
av de senaste incidenterna inträffade på natten när hon obemärkt lyckades ta
sig ut i köket och skadade sig med en kniv sig då hon började skära kål.

I förra veckan tittade modern på en lägenhet på ett äldreboende till sig själv.

– Vår mamma behöver få vara bara mamma. Och jag är bekymrad över min systers
framtid. Jag känner mig maktlös, säger systern Kristina Emzén.

Hon trodde att mötet på stadsdelsförvaltningen efter länsrättens dom skulle
handla om hur systern skulle få sin lägenhet. I stället fick hon besked om
att kommunen avvaktar i förhoppning om att kammarrätten ska pröva domen. Det
fick henne att bryta samman fullständigt.

– Jag mår jättedåligt och håller på att bränna ut mig totalt. Det är inte
hållbart att vi ska skyfflas hit och dit, konstaterar Kristina Emzén som
inte har en aning om vad som ska hända systern om två veckor.

Kommunen erbjuder gruppbostad eller föreslår bostadssökande på den öppna
bostadsmarknaden.

Familjen säger nej till gruppbostad, eftersom medlemmarna känner oro över att
det skulle ge Teresa Emzén mindre hjälp och stöd än vad hon har idag.

De har redan sökt hyreslägenhet till henne under två år utan att lyckas. Till
en bostadsrätt finns inga pengar.

Assistansbolaget Norlandia care som anställt de personliga assistenterna har
engagerat sig i kampen för en ”särskilt anpassad bostad” till Teresa Emzén –
det vill säga en av kommunen anvisad lägenhet som anpassats efter hennes
behov.

– Lagen ger henne rätt att välja boende i egen lägenhet med personliga
assistenter. Många som är inhysta på grupp- och satellitboenden är inte
medvetna om att den här möjligheten finns, säger Sara Allenmark,
verksamhetschef i Malmö.

Hon hoppas att Malmö kommun ska ”använda sin makt” och ge Teresa Emzén en av
de lägenheter som går till individ- och familjeomsorgen.

Försäkringskassan har beviljat Teresa Emzén sjutton timmars aktiv assistans,
sju timmars jour och tio timmar dubbelassistans (för bland annat
simträning). Genom en dispens får hon behålla assistansen under de fyra
veckor hon fått besked om att hon kan bo på korttidsboende Elinelund.

Där disponerar Teresa Emzén cirka tio kvadratmeter. Grannarna i rummen intill
växlar ständigt. Med dem delar hon toalett, kök och vardagsrum.

Hur vill du bo?

– En tvåa. Inga trappor, svarar Teresa Emzén och beskriver det som ”fria
landskap”.