Det största teleskopet på skandinavisk mark finns i Lund. Alla som passerar
gamla vattentornet kan se kupolen på taket. Men det är inte inkopplat.

– Det är mycket sorgligt, säger Torbjörn Wiesel, forskningsingenjör.

För närmare hundra miljoner kronor stod nya Astronomihuset klart intill gamla
vattentornet 2001.

Det placerades där bland annat för att kunna ha ett teleskop på tornets tak.

– Vi hade kastat lystna blickar på det här tornet länge, säger Torbjörn Wiesel.

Torbjörn Wiesel visar in i hissen som tar oss upp i tornet.

Det är 32 meter högt, byggt på mark som ligger 72 meter över havet.

– Det blir 104 meter över havet. Men framför allt gör tornet att vi kommer
över stans ljus och det är bra ur observationssynpunkt.

Teleskopet är på plats under kupolen.

– Det är det största teleskopet på skandinavisk mark. Det största svenska
teleskopet, som är av samma modell som det här, finns på Kanarieöarna.

Huvudspegeln är 1,5 meter i diameter.

– Ju större diameter desto fler fontoner, som är grunden i ljus, kan samlas
in. En stor diameter gör att vi kan se ljussvagare stjärnor som befinner sig
längre bort.

Tre år efter att teleskopet kom på plats i tornet, som byggts om för
ändamålet, är det fortfarande inte i funktion. All elektronisk styrning
saknas.

– Det skulle vara färdigt för ett år sedan. Men det finns inte pengar. Det är
två miljoner som fattas, säger Torbjörn Wiesel.

Teleskopet har tidigare används under ett tjugotal år i Chile.

– Efter förhandlingar kunde vi köpa det för 600 000 kronor. Köper man det nytt
kostar det många miljoner kronor. Vi vet att det fungerar, det ska bara
sättas ihop.

Ekonomiska bekymmer, men också en annan inriktning på forskningen, har
bidragit, menar Torbjörn Wiesel.

– Institutionen har blivit mera teoretisk än tillämpad astronomi, så det är
inte klart att vi får det färdigställt igen.

Två personer vet hur teleskopet ska färdigställas.

– En av dem har hunnit gå i pension och den andre är jag. Jag går i pension
vid årsskiftet, men jag kan göra det efter pensionen.

Bengt Söderström, biträdande prefekt vid institutionen för astronomi och
teoretisk fysik, menar att det inte är olika synsätt som gör att teleskopet
inte kopplats in. Det är ekonomiska problem.

– Det plockades hit när alla trodde att det fanns rätt så mycket mer pengar på
institutionen.

– Nu får vi i första hand ställa i ordning andra, mindre teleskop som kan
användas för undervisningen. Och vi vill i första hand inte behöva dra ner
mer på personalen.