Majoriteten av blivande ettor på Lunds gymnasieskolor får till hösten en egen bärbar dator. I grundskolan går satsningen långsammare. Förhoppningen att sjuorna ska få en dator i höst ser inte ut att infrias. Skolorna hinner inte med i svängarna.

– Lärarna måste först få datorer och kompetensutveckling. Det ska ske i rätt
ordning, säger Tunaskolans rektor Anders Johansson.

– Våra pedagoger måste få chans att förbereda sig och fundera över hur de ska
använda datorn i undervisningen. Jag har hört talas om skolor på andra håll
som börjat med att sätta datorer i händerna på eleverna, och där har de bara
fungerat som skrivmaskiner. Det är inte meningen. När pedagogerna är mogna
får eleverna datorer, vi kan inte säga när.

Likadant resonerar de på andra grundskolor Sydsvenskan har varit i kontakt
med. Östratornskolan är ett exempel.

– Vi börjar inte med att dela ut datorer till alla sjuor i höst, säger
Eva-Stina Sundén, rektor för Östratornskolan 6–9.

– Det är mycket som först måste ses över, både praktiskt och teoretiskt.
Lärarna ska ha rätt kompetensutveckling. Klassrummen ska utrustas med
projektorer och skärmar och så måste vi se över det trådlösa nätverket. Vi
är med andra ord inte så långt framme ännu att vi kan säga när sjuorna får
datorer.

Därmed inte sagt att Östratornskolan inte tänker köpa in datorer. De har i
likhet med samtliga kommunala grundskolor i Lund ansökt om att få del av det
särskilda stimulansbidraget till elevdatorer.

För att få ta del av pengarna måste skolorna skjuta till lika
mycket själva, men det är alla beredda att göra (utom några enstaka
friskolor).

Riktlinjerna från politikerna är att grundskolorna ska utrusta sina sjuor,
gymnasierna sina ettor.

Men förutsättningarna på skolorna ser olika ut.

Generellt är gymnasieskolorna betydligt längre framme än grundskolorna.

Bärbara datorer till Lundaelever är en del i den borgerliga alliansens
särskilda satsning 2010. Bakgrunden är att kommunens ekonomi visade sig bli
bättre än man först prognostiserat.

– Många skolor hade redan börjat sina datorsatsningar, vi tyckte det var
viktigt att ge dem en extra skjuts. Det syftar till att modernisera
undervisningen, säger kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M).

Datorerna är formellt skolmateriel under tiden eleverna går på sina respektive
skolor.

Om, och i så fall på hurdana villkor, lånedatorerna sedan kan köpas loss är
inte bestämt ännu. Förmodligen kommer förutsättningarna att se olika ut på
skolorna.