I februari i fjor begärde nationalmuseet på Nya Zeeland att få
tillbaka kvarlevorna efter de tre maorier, som finns i Lund sedan 1876. Nu
blir skallarna en fråga för regeringen.

Lund

Innan jul skrev Universitetet till regeringen med begäran om ett beslut i
ärendet.

Att saken måste behandlas på så hög nivå har att göra med de komplicerade
reglerna kring bortskänkande av statlig egendom.

Också etiken kring mänskliga kvarlevor är intrikat - det gäller att
säkerställa att de ta som kring på ett värdigt sett.

Processen kring de tre kranierna och två skeletten inleddes i februari 2009.
Då skrev Nya Zeelands nationalmuseum Te Papa Tongarewa till Universitet och
begärde att få återbörda och begrava lämningarna.

Så kallad repatriering av mänskliga kvarlevor har blivit allt vanligare på
senare år och en viktig fråga för många ursprungsbefolkningar. Från svenska
samlingar har föremål och kvarlevor lämnas ut bland annat till
nordamerikanska indianer och till aboriginska organisationer i Australien.

De maoriska skelettdelarna skickades till en docent, Bernhard Lundgren, i Lund
från London i maj 1876. Sedan dess har de funnits i Universitetets samlingar.