Barn och unga skulle i största möjliga utsträckning slippa besparingar. Men när finanskommunalråd Ilmar Reepalu (S) summerar år 2009 säger han: - Jag kan ju se att personaltätheten i skolan och förskolan har sänkts.

EKONOMI. Den rödgröna majoriteten beslutade att spara med osthyvel när den ekonomiska krisen kom. Alla nämnder skulle minska sina kostnader med en procent. Verksamhet för barn och unga skulle, ”i möjligaste mån”, skyddas.

Den borgerliga oppositionen har gång på gång ifrågasatt om förskola och skola har sluppit spara.

När kommunfullmäktige
debatterade årsredovisningen för 2009 konstaterade Ilmar Reepalu att barn och personal i förskola och skola har känt av neddragningar.

– Jag tror att alla känner att det har blivit besvärligare och tyngre.

Han sa:

– Det är tack vare vår kunniga och engagerade personal som vi trots allt har klarat situationen på ett relativt bra sätt.

Att kommunen klarat platser till 1 100 nya förskolebarn nämner han som en framgång. Däremot är han missnöjd med att det bara byggdes 300 lägenheter förra året (totalt 793 nya bostäder), samtidigt som Malmö växer så det knakar.

Oppositionens kritik
handlade främst om ett av stadens största problem
–
resultaten i grundskolan. Var femte elev lämnar
nionde klass utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Det blev en marginell förbättring från 2008 till 2009
–
andelen behöriga steg från 79,4 till 79,6.

– Skolan är ett exempel på hur långt Malmö har kvar innan vi ens närmar oss visionen om ett socialt hållbart samhälle, sa oppositionsrådet Anja Sonesson (M).

Revisorerna skriver i en kommentar att grundskolan ”måste ägnas stor uppmärksamhet”.