Malmö har en ung befolkning. Det kan vara en stor fördel för staden. Men om de
unga inte klarar skolan väntar istället svåra problem: fortsatt segregation
och social utsatthet - och i förlängningen brist på arbetskraft.

Därför är skolresultaten en ödesfråga när de ledande politikerna och
tjänstemännen analyserar Malmös utveckling.

”Det är tragiskt att det fortfarande är så många som havererar i skolan” sa
finanskommunal Ilmar Reepalu (S) när han hösten 2008 summerade halva
mandatperioden.

Malmös utvecklingsstrateg Christer Persson sa i en intervju förra året:

”Det är ett hot, på många sätt, om vi inte lyckas med detta”.

I Malmö lämnar ungefär var femte niondeklassare grundskolan utan godkänt betyg
i minst ett av kärnämnena svenska, engelska och matematik. Segregationen är
påtaglig – det är ett stort gap mellan de starkaste och svagaste skolorna.
Så här har det sett ut länge. Och i gårdagens tidning kunde vi berätta en
dyster nyhet om niornas höstterminsbetyg: andelen som klarar
gymnasiebehörighet, det vill säga godkänt i kärnämnena, har minskat jämfört
med året innan.

Ändå har det gjorts stora satsningar på de skolor som har sämst
förutsättningar. Både statliga och kommunala pengar har skjutits till. Men
verkligheten i de mest utsatta skolorna är att resurserna inte räcker till
elevernas behov.

Mariann Enö som är universitetslektor i pedagogik vid Malmö högskola har
utvärderat det kommunala och statliga tillskottet under 2005–2008 – totalt
148 miljoner kronor satsades. De åtgärder som tydligast höjde betygen var
sommarskola och små undervisningsgrupper.

Men det finns inte något enkelt samband mellan resurser och resultat.
Skolverket har undersökt vilka som är de viktigaste faktorerna för framgång
i skolan: Den som har föräldrar med lång utbildning och den som är född i
Sverige får bättre betyg än andra, och tjejer lyckas bättre än killar.

I sin utvärdering intervjuade Mariann Enö lärare, rektorer och barn- och
ungdomschefer. En del var kritiska mot att pengarna till grundskolorna var
öronmärkta. Till exempel skulle alla satsa på studieverkstäder. Så här sa en
rektor – alla citat är anonyma – på en grundskola där eleverna talar 44
språk:

”När de säger att vi ska ha studieverkstäder så frågar vi – i vilket språk då?
Jag tror inte politikerna begriper det. De har läst om någon skola som har
den här metoden och så tror de att man kan göra likadant på alla skolor.”

Andra påpekade att satsningen inte var förankrad på skolorna. Det kom också
invändningar mot kortsiktigheten.

Det är ett grundläggande mål att alla elever ska lämna grundskolan med
godkända betyg. Det gäller även dem som nyligen kommit till Sverige från en
krigshärd, och som kanske inte har satt sin fot i en skola på flera år.

Många i skolvärlden blir frustrerade när skolorna graderas efter niornas
resultat, det framgår av Mariann Enös utvärdering. En grundskolerektor
beklagar att de nyanlända eleverna ingår i statistiken:

”Det är hemskt. Jag vill inte bli en sådan person som tänker att när det
kommer ett barn från ett annat land, nej inte till oss! Det kan bli en
effekt av betygshetsen. Vilken människosyn har vi då?”.