Mohsen Hammoode upptäckte att han kunde sjunga tack vare Tarzan. Nu drömmer han om skivkontrakt och ett liv i rampljuset. På vägen dit tar låtarna form i en musikstudio på Lilla växthuset, en mötesplats för unga vuxna i Hermodsdal.

HERMODSDAL.. Väggarna ner till källarlokalen på Professorsgatan är målade med graffiti.

– I de här områdena är ungdomarna vana vid att allt bara är tillfälliga projekt. Men detta är här för att stanna, säger Johan Karlsson från Rörelsen Gatans röst och ansikte som har varit med och byggt upp musikstudion på Lilla växthuset.

Förutom studion finns kafé, tv-soffor, pingisbord och datorer. Verksamheten bygger på önskemål från de äldre ungdomarna i området.

Johan Karlsson finns med i studion för att bygga beats och hjälpa till vid inspelningarna.

– Musiken
är en universell uttrycksform. Ungdomarna bestämmer själva var de vill lägga ribban. Antingen sitter de bara här inne och uttrycker sig en liten stund eller så skapar de en Myspace-sida och satsar på att hitta ett skivbolag.

Ett inbrott ledde till att studioverksamheten låg nere några månader. 18-årige Mohsen Hammoode har precis spelat in låten ”I been waiting for this moment for a long time” som handlar om just längtan tillbaka till studion.

– Det betyder mycket
att det finns ett ställe som vi kan kalla vårt eget. Innan detta fanns ingenting. Vi hängde i trapphusen över gatan.

Han sitter i studion och lyssnar igenom tidigare inspelningar. Sin sångröst upptäckte han tack vare en Tarzan-film. En låt i filmen gick rakt in. Han lärde sig texten och sjöng den hemma.

– Då sa min bror till mig att jag kunde sjunga. Efter ett tag började min mamma också berömma mig. Efter det sjöng jag jämt, i duschen och hemma.

Men det dröjde något år innan han vågade prova sångrösten inför kompisarna. 

– Vi brukade vandra runt och beatboxa. En dag tog jag mod till mig och sjöng.

Kompisarnas betyg: ”Skitfett!”

Nu har han precis lagt upp sin första låt på Youtube.

– Jag kände att det var dags att ta steget ut. Nästa steg är att uppträda. Det kan vara på Arena 305 eller här på gatan. Bara det blir snart. Min dröm? Får jag överdriva? Okej, då ska jag lätt vara känd om tio år. Om två år ska folk veta vem jag är.

Mohsen Hammoode
läser till svetsare på Mölledalsgymnasiet, men all ledig tid tillbringar han i studion.

– Vissa skiter i skolan. Men min plan är att gå klart skolan, sedan jobba som svetsare några år för att tjäna ihop pengar till en egen studio.

I det intilliggande kaféet säljs kaffe för en femma. Mohsen Hammoode hejar bekant på ett gäng killar i tv-soffan.

En av dem är 22-årige Hiwa Bakhtiar. Han har fått hjälp med att skriva ett personligt brev av en jobbcoach som kommer till Lilla växthuset två gånger i veckan.

– Jag vill helst jobba med ungdomar eller få ett lagerarbete.

Samira Hack och Elin Klein jobbar heltid med att sköta verksamheten.

– Vi är själva ungdomar. Det tillhör konceptet, säger Samira Hack.

Det är uteslutande killar som besöker stället. Samira Hack säger att det ideala såklart hade varit om tjejer också sökt sig hit, men hon är inte förvånad.

– Det är inte så vanligt i sådana här områden att tjejer är ute. Man får jobba med det man har och se till vilka som har störst behov av en plats att träffas på. Det här är en chans att göra något bra i ett dåligt område.