Tre poliser kritiseras för sitt ingripande mot fem pojkar på Möllevången förra
året. Men polisens chefsjurist anser att det räcker med personliga samtal
för de tre.

De fem pojkarna hade sportlov och var på väg hem från fritidsgården på
Johannesskolan när de stoppades av en polispatrull på Ängelholmsgatan.

I närheten hade det då just inträffat ett personrån och pojkarna behandlades
som misstänkta. I 45 minuter tvingades pojkarna, som var mellan 13 och 14
år, att stå med ansiktet mot en husvägg, alltmedan polisen visiterade dem
och beordrade dem att vara tysta.

Ingripandet fick flera förbipasserande att reagera kraftfullt. En av dem,
Maria Dahl, tog så illa vid sig att hon kort därefter tog initiativ till en
särskild stödgrupp som ska hjälpa barn och ungdomar som känner sig
trakasserade och kränkta av polisen.

– Att ingripa är en sak, kränka en annan. Inget barn ska behöva utsättas för
det som pojkarna utsattes för. Det handlar om en offentlig kränkning, sade
Maria Dahl om händelsen till Sydsvenskan.

Nu har länspolismästarens stab tittat närmare på händelsen och kommit fram
till att det begicks flera formella fel:

Det yttre polisbefälet dröjde med att underrätta sin förman, det inre befälet
vid Malmöpolisen, om att de omhändertagit ungdomarna.

Han upprättade heller aldrig något dokument som motiverade omhändertagandet,
vilket alltid ska göras enligt polislagen.

Polisen gjorde dessutom fel då de tvingade pojkarna att låta sig fotograferas
trots att det inte inletts någon förundersökning om brott.

De båda poliser som var först på plats kritiseras också eftersom de visiterat
pojkarna utan att dokumentera det.

Trots anmärkningarna anser chefsjurist Mårten Unbeck att det räcker med att
polismännens respektive polischefer uppmärksammar dem om vad som gått snett
och berättar vad som gäller.

– Vi hade kunnat skicka ärendet vidare till personalansvarsnämnden för varning
eller löneavdrag, men jag bedömde att felen inte var så allvarliga, säger
Unbeck.

Men kan inte poliser ha personliga uppföljningssamtal med chefen även om ni
inte beordrar det?

– Visst. Men eftersom detta disciplinärende bygger på anmälningar är vi mer
formella. Därför beslutar vi formellt att det ska hållas samtal och sedan
kräver vi att chefen återredovisar att man hållit samtalet.

– Detta gör vi av två anledningar: dels för att formellt avsluta ärendet, dels
för att kunna följa upp arbetstagaren om det begås fler fel i framtiden.

Hur ser du själv på ingripandet?

– Det var ett speciellt ärende, med många inblandade poliser och lite stökigt
på plats. De hade en besvärlig situation, men likväl anser vi att yttre
befäl i fråga borde gjort annorlunda och även de poliser som var först på
plats. De fel som begåtts kan man inte skylla bort på att det var stökigt,
ingripanden ska fungera i alla lägen, säger Unbeck.