Fem nästan hårlösa svalungar satt på Laif Carrs köksbord när han kom hem. I köket fanns dessutom hans uppspelta dotter Alma, åtta år, som bad honom att rädda de små, samt en bekant som höll ungarna varma med en hårtork.– Jag visste inte vad jag skulle göra, om jag skulle ta livet av dem eller vad, men Alma ville ju så gärna att vi skulle rädda dem.