"It just exploded." Så beskriver Colin Carlile tiden efter ESS-beslutet.

– Vi visste att ESS innebär stora möjligheter men responsen var större än vi
kunde föreställa oss.

När den omtumlade forskningsministern Lars Leijonborg sent på kvällen den 28
maj kom ut från konferensrummet i Bryssel och meddelade att det var klart
att ESS skulle byggas i Lund, blev det startskottet för en ny fas i
ESS-arbetet.

– Det bara exploderade. I alla riktningar, sammanfattar ESS-konsortiets
föreståndare Colin Carlile de gångna månaderna.

Företag, kommuner, universitet – från alla håll hörde människor av sig och
ville veta mer om ESS. Alla ivriga över att få veta hur de kunde bidra till,
och framförallt, dra nytta av ESS-anläggningen.

– Det har blivit mycket mera arbete för oss på konsortiet, säger Colin Carlile
och får det att låta som ett angenämt problem.

Tolv länder har anslutit sig till den styrgrupp som träffades för första
gången förra veckan. Det finns massor av beslut att ta och detaljer som ska
klaras ut rörande ekonomin och anläggningens utformning samt organisation.
Det ska bland annat skapas ett företag som ska driva anläggningen.

ESS har börjat anställa vetenskapsmän (se artikel här intill) som ska bli
vetenskapliga nyckelpersoner på anläggningen. Men det som återstår är att
hitta Nyckelpersonen med stort N – projektledaren som ska leda arbetet med
att bygga och sedan driva den färdiga anläggningen.

– Det är extremt viktigt att det blir rätt man eller kvinna. Vi kommer att
vara mycket noggranna. Vi vill hitta en person som likt Sven Landelius ledde
arbetet med Öresundsbron. Det måste vara en ingenjör med extremt stort
intresse för vetenskap.

Den 63-årige Colin Carlile ser fram emot att fortsätta arbeta med ESS fram
till pensionen. Och gärna även efter den också.

– Men jag ska inte arbeta som vetenskapsman på anläggningen, min tid som
forskare är över. Forskningen på ESS utförs bäst av yngre människor, säger
han.