Matpausen innan bussen från Ugglehult tillbaka till Hjärnarp dök upp var det bästa med simskolan i Västersjön. Som jag minns det i alla fall.Fast i sanningens namn var det där, under ett par somrar i mitten av 1960-talet, som jag lärde mig simma. Eller simma och simma förresten. Innanför bryggorna på den tiden var det ganska grunt och ofta ganska grumligt. Möjligheterna att ta lite dolt stöd mot bottnen var goda.