Malmös och Lunds arbetsmarknader har blivit en och densamma. Regionförstoring,
kallas det.

Gränserna suddas ut, likheterna är större än skillnaderna och pendlingen lika
stor i båda riktningarna.

– Jag tror att Öresundsbron är den starkast bidragande orsaken till att den
här utvecklingen tog fart, säger Agneta Möller, näringslivsutvecklare på
Malmö stads näringslivskontor.

– Jag läste någonstans att till och med Bromölla nu marknadsför sig som en
kommun ”två timmar från Köpenhamns centrum”.

Rent formellt tillhör Malmö och Lund samma arbetsmarknadsregion. Även
Helsingborg räknas in.

Agneta Möller är övertygad om att hela Skåne snart inkluderas.

– Det är egentligen ingen konstig utveckling med tanke på hur kort
pendlingsavståndet är inom Skåne.

Olika infrastruktursatsningar, till exempel Citytunneln, gör att restid-erna
för arbetspendling hela tiden minskar. Och då växer arbetsmarknadsområdet.

Ett exempel på hur Malmös och Lunds båda arbetsmarknader har smält samman är
just arbetspendlingen till och från städerna.

Förr pendlades det främst till Malmö. Malmö hade de flesta arbetstillfällena,
här fanns industrierna, Kockumsvarvet och de riktigt stora företagen.

Sedan 2004 är arbetspendlingen lika stor i båda riktningarna.

Antalet arbetsplatser har ökat kraftigt i både Malmö och Lund under hela
1990-talet och 2000-talet. Men procentuellt sett har de blivit flest i Lund.
Bara i ”Lund nordost”, alltså området kring Ideon och ner till sjukhuset,
finns 25 000 arbetsplatser.

Studenterna är inte inräknade.

Det är i Lund de stora arbetsgivarna finns i dag, Malmö har inga
motsvarigheter till mobiltelefongiganterna ST Ericsson och Sony Ericsson.

Lund har till skillnad från Malmö också kvar några av sina riktigt stora
tillverkningsindustrier, Alfa Laval och Tetra Pak är två exempel.

Malmö har de senaste decennierna lagt ner sina stora industrier och ersatt dem
med tjänstebaserade och kunskapsdrivna företag. Utbildningsnivån ökar också
hela tiden i Malmö, även om den fortfarande är betydligt högre i Lund.

Ett annat belysande exempel på en ny arbetsmarknad är sammanslagningen av
sjukhusen. Den har varit en fråga för den medicinska forskningsvärlden i
åratal men det är först nu, i år, som den blir av.

Peter Sörbom, näringslivschef i Lund:

– Det finns egentligen hur många exempel som helst på hur det har integrerats.
Näringsliv och investerare tänker gränslöst. Men så har det varit länge.
Näringslivet bryr sig inte om kommungränser.

Agneta Möller:

– När företag söker lokaler är det underordnat om det blir i till exempel
Staffanstorp, Lund eller Malmö. Det handlar bara om att få bra villkor.

2005 lanserade näringslivskontoren i Malmö och Lund tillsammans begreppet Twin
Cities (tvilling-städer).

– Det fick inte så stort genomslag. Jag tror vi gick ut lite för tidigt. Att
städerna på olika sätt har vuxit samman hade nog inte satt sig riktigt i
människors medvetanden, säger Peter Sörbom.

– Poängen var i alla fall att visa hur städerna kompletterar varandra på
områden där de är olika. Av tradition brukar Lund och Malmö annars alltid
framställas som varandras motpoler.

Alla man talar med om arbetsmarknadsregionen Malmö–Lund understryker att
städerna håller på att utvecklas i samma riktning – och att de kompletterar
varandra på områden där de fortfarande är genuint olika.

Ett exempel på hur städerna kompletterar varandra är mobilklustret.

I både Malmö och Lund finns högteknologiska företag och forskning av
världsklass men områdena man fokuserar på är olika. I Lund är IT och
telekommunikation särskilt starkt.

– I Lund handlar verksamheterna mer om medicin och biomedicin, i Malmö om
digitala medier, säger Agneta Möller.

Kunskapskraven och utbildningsnivån ökar successivt på båda orterna,
befolkningen växer också kraftigt i både Malmö och Lund. Mer än i andra
städer och regioner i Sverige.

Inom femton år bor en halv miljon människor i Malmö och Lund. Det i
kombination med att nästan 20 procent av befolkningen här då är i åldern
20–30 år anses vara väldigt gynnsamt för tillväxt och utveckling.

Källa. Om inget annat anges: Rapporten ”Insikt, unga vuxna på
2020-talet” från Malmö stad samt ”Analys av förändringen i befolkning,
arbetsmarknad och näringsliv” av Samverkan Skåne Sydväst.