Visa endast rubriker

Slåtter på gammalt vis bevarar unika växter

När det är slåtter på Gantarås i Töllsjö är det gott om liar i luften. Slåttern är både populärt umgänge och en naturvårdsinsats.

Trots regnskurar både öster, väster, söder och norr om Gantarås släppte molnen inte en droppe regn på slåtterängarna. Solen strålade då hela 18 liar var i farten vid lördagens slåtter, men inga räfsor. Räfsning blir en senare fråga, när gräset fått ligga och torka lite.

Växtkännaren Åke Karlsson från Vårgårda, som varit med på slåttern i 20-talet år, gick omkring och dokumenterade växterna.

– Boken ”Ängar” av Urban Ekstam och Nils Farshed har faktiskt ett kapitel om Gantarås, säger han. Här finns allt från granspira, darrgräs, späd ögontröst och slåtterblomma till brudsporre, slåttergubbar, brudborste, ängsvädd och ängsskallra. Det finns över 100 arter här och man brukar räkna med att varje växt gynnar fem–tio insekter.

Han säger att det är stor skillnad på slåtterängar och betesmarker i fråga om blommor. En slåtteräng får en stor mångfald av intressanta växter och därmed även insekter.

Börje Karlsson, som äger markerna på Gantarås tillsammans med sin bror Thomas, säger att slåttern är viktig för att bevara alla de växter som finns. Men slåtterdagen erbjuder även gemenskap, underhållning och fika med massor av gott kaffebröd.

– Det går så mycket snabbare att slå en äng om man hjälps åt, säger en deltagare.

Förr gjorde man ofta så att man gick ihop flera gårdar och slåtterfolket slog på en gård i taget tills alla gårdar var klara. Den totala tiden för arbetet blev nog inte kortare, men det kändes som om det gick mycket snabbare.

För underhållningen stod ett gäng spelemän från trakten, med bland annat gårdens egen Birgitta Karlsson på dragspel.

Och när det bullades upp till fika efter väl utfört arbete bjöds det både mackor och så många sorters kakor att assietterna inte räckte till för allt gott som slåtterfolket ville smaka på.