Man kan få större avkastning av skogen genom plockgallring än kalhygge.

I dagarna lär sig en grupp från Estland, Lettland och Ryssland metoden vid ett seminarium i Ödenäs om skogsbruk.

Seminariet arrangeras av Carl Gustaf Lundqvist i Ödenäs, som är projektledare för utskottet Svensk skog inom Miljöförbundet Jordens vänner. Han träffade den ryska deltagaren när han studerade Ikeaägda Swede Wood i Petrozavordsk i ryska Karelen.

Föreläsare är professor emeritus Mats Hagner från Umeå, som är professor i skogsföryngring.

– Det kan vara lite kontroversiellt att prata mot kalhyggen. Förr stod jag och alla andra och lärde ut att kalhygge var enda rätta vägen att få lönsamhet i skogen. Nu lär jag ut att man gjort fel i ett halvt sekel då man fällde små träd och sparade de stora. Nu gör man tvärtom.

Han säger att revolutionen handlar om att bedöma varje träd var för sig, medan man tidigare talade om bestånd.

– Det skulle förutsätta att alla träd är lika, men det är de inte.

Skogsvårdslagen från 1993 bygger på beståndsbegreppet. Men det har ändå hänt en del inom skogsbruk. Flera stora skogsägare har skrivit på FSC-systemet som innebär att ta mer miljöhänsyn.

Dominanta träd


Seminariedeltagarna har på två dagar bland annat gått igenom hur man väljer ut vilket träd som skall sparas och vilket som skall tas bort. Det handlar, i grova drag, om att välja ut vilket träd som är dominant i en grupp av träd och ta bort de mindre träd som växer närmare än 0,4 gånger dominantens höjd (0,4 HD). Ibland kan måttkravet vara ett annat beroende på område. Exempelvis i norra Sverige blir motsvarande siffra 0,6 HD.

Målet är att tillämpa selektiv huggning/plockgallring i 20 procent av Sveriges skogar 2012.

I seminariet i Ödenäs deltar miljörörelserepresentanter och skogstjänstemän från Estland, Lettland och Ryssland - totalt sju personer. Tanken är att sprida kunnandet om selektiv gallring via dem.

De ställer många frågor under föreläsningen om hur man väljer vilket träd man skall ta bort och får sedan se i praktiken ute i en skog i Ödenäs hur en hyggesfri skog kan se ut.