Gillar myndigheterna att plåga folk?

En del skulle säkert svara ja på det utan att ens först behöva få veta vad jag syftar på. Men kommentaren kom faktiskt i ett sammanhang, där jag fullt ut förstår den som yttrade den. Jag vet ju hur det fungerar när jag själv är ute i jobbet.

Det handlar om fotografering, och är det något som många tycker är jobbigt så är det att vara med på bild. När vi är ute och skall fotografera till tidningen finns det vissa människor som kan tänka sig att göra nästan vad som helst och svara på nästan vilken fråga som helst bara vi inte tar fram kameran.

Men hur var det nu med myndigheterna? Jo, sedan en tid tillbaka har fotograferna blivit av med rätten att ta passfoton och foton till körkort. I stället är det polisen som står för den fotograferingen. Och nu finns det även planer på att låta skatteverket ta över fotograferingen för de id-kort som myndigheten utfärdar.

Yrkesfotograferna protesterar förstås, eftersom de blir av med en inkomstmöjlighet. Men konstigt nog är det inte så många andra som protesterar. Det är riktigt förvånande. För visst kan polisens anställda ha många kvaliteter, liksom skatteverkets, men några yrkesfotografer är de inte! Och jag vet inte hur många plågade bekanta jag har hört klaga över sina passfoton eller körkortsfoton. "Jag ser ju för bedrövlig ut på bilden", är en stående kommentar.

Det hade nog varit lite lättare att förlika sig med bilden om yrkesfotografer tagit den i stället, även om inte ens de lyckas varje gång. Man skall ju leva med den i tio år och hur kul är det att hala fram ett körkort där man ser ut som om bilden kommer raka vägen ur brottsregistret? Eller, ännu värre, ett pass. Tänk att stå där i passkontrollen på flygplatsen i New York eller Chicago och få höra att "Nej, dig kan vi inte släppa in. Du ser ju livsfarlig ut på fotot.". Själv råkade jag ut för en gång då jag skulle in i USA att kontrollanten frågade mig "Var har du gjort av det långa håret då?". Det var i och för sig lätt besvarat, det var bara att visa att håret för tillfället var uppsatt.

En betydligt trevligare upplevelse är då att låta någon måla ens porträtt. En vänligt sinnad konstnär kan ju försköna en hel del. Det gäller bara att inte råka ut för någon Picassotyp som placerar näsan på örat och ena ögat på kinden...