Visa endast rubriker

Nysatsning på bigård

Nysatsande Rävlandaortens Biodlareförening har länge velat ha en egen föreningsbigård. Nu är det verklighet.

Innan man fick sin egen föreningsbigård åkte många medlemmar i stället till Hajom, där Marks Biodlarförening håller till, för att utbilda sig och framför allt få se i verkligheten vad man skulle göra med sin bikupa när man var tillbaka hemma.

Föreningen har ett 50-tal medlemmar med en eller flera bikupor. De flesta finns i Töllsjö, Hindås, Bollebygd, Rävlanda, Sätila och Hällingsjö.

– Vi har fått många nya medlemmar på senare tid, säger kassören Monica Selling. Då jag började med biodling i slutet av 1980-talet fanns ingenstans att gå för att lära sig. Men med vår bigård kan nybörjare få se hur man gör.

– Där det finns två biodlare finns det tre åsikter, säger Lennart Nygren. Det gäller att ha någon att fråga som kan ge entydiga besked.

Föreningens ordförande Mona Jonsson är även bitillsynsman åt Jordbruksverket via länsstyrelsen.

Hennes uppgift är bland annat att förhindra spridning av varroakvalster och att arbeta med förebyggande vård.

– Ibland känner jag mig som en tjatig morsa, men jag vill ju att de nya biodlarna skall kunna fortsätta som biodlare utan en massa problem.

Både Mona Jonsson och Monica Selling har gått cirkelledarkurs och till våren hoppas de ha kurser med praktik på föreningsbigården.

Många av medlemmarna har biodlare i släkten. Kenta Nybloms pappa hade bin och han var med ibland och tittade när pappan arbetade. Leif Olaussons morfar hade bin, men han dog redan 1961.

– Man blir inte rik på biodling, säger Leif Olausson. Men det är en hobby som kan gå ihop sig.

Föreningen har fått ett problem i sin bikupa.

BT fick titta på när Kenta Nyblom och Mona Jonsson gjorde ett försök att rädda situationen.

Det som hänt är att den drottning som föreningen satte in i bisamhället dog.

Ett arbetsbi omvandlade då sig självt till drottning, en så kallad drönardrottning, och tog över. Problemet är att drönardrottningen bara lägger obefruktade ägg och det innebär att samhället inte kommer att klara sig.

Därför flyttade Kenta Nygren och Mona Jonsson ut bisamhället långt bort från bikupan. Sedan får bina flyga tillbaka. Drönardrottningen är tyngre och flyger inte lika bra, så förhoppningsvis tar hon sig inte tillbaka utan man kan sätta till en ny drottning.

– Vi får se hur det går, säger Kenta Nyblom. Det finns inga garantier, men då har i alla fall medlemmarna lärt sig något även av det.

– Att syssla med bina ger ett lugn i själen, säger Mona Jonsson