Att ta sig fram med kanot i Ätran.

Eller cykla på de gamla banvallarna.

Det kan vara färdsätt i Ätradalen om och när den blir världens första slow valley.

Men först ska en förstudie göras. Där ska utredas om området från Falköping till Falkenberg kan skapas till en dalgång i långsamhetens tecken. En sträcka som fågelvägen är åtta mil.

Leader i Halland, Sjuhärad och Östra Skaraborg bidrar med 300 000 kronor till förstudien, där "fotarbetet" under det närmaste halvåret ska utföras av Marita Pahlén, Skene, och Liselotte Abel, Vessigebro.

Tanken om en slow valley har inspirerats av den internationella slow food-rörelsen. Den arbetar för god, ren och rättvis mat. Och det innebär exempelvis närproducerad mat, omsorg om biologisk mångfald, hög kvalité.

Falköping är det första "långsamma staden" i Sverige och i Falkenberg finns planer på liknande tankar. Och Ätran flyter ju emellan dessa städer.

– Vi ska nu kartlägga vad som redan finns utmed Ätradalen, vad som går att utveckla, hur en sådan här satsning kan organiseras, säger Marita Pahlén.

Hon berättar att det finns många lokala producenter av matvaror i såväl Halland som Skaraborg. Men kanske inte så mycket i Kind.

Hon talar om att kartlägga må-bra-ställen, hitta boenden som som passar in i slow food-tankarna. Och att få fram entreprenörer och företagare som är beredda att satsa.

Är det här en ren turistsatsning?

– Nej, egentligen inte. Det som är trevligt för turister kan ju vara lika roligt för dem som bor i trakten.

Men finns det inte redan tillräckligt mycket satsningar i just Ätradalen?

– Slow food-rörelsen är i sig framgångsrik. Därför kan det finnas en lockelse i det här konceptet, tror Marita Pahlén.