Herrljunga kommun ska tillsammans med 65 andra kommuner utveckla kvaliteten i de kommunala verksamheterna.

Det är medborgarens upplevelse av och syn på kvalitet som mäts och värderas, i projektet. Arbetet omfattar all kommunal verksamhet.

Ett fyrtiotal kommuner har medverkat i en första fas där mått och mätmetoder utarbetats. När Herrljunga kommun går in i projektet är det dags för genomförandet. En fas präglad av erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring.

Just nu pågår ett febrilt arbete med att ta fram underlag inför kommande jämförelse. Att det är ett gediget arbete, det råder det inget tvivel om. På bordet framför kommunchef Jan Darrell ligger ett 54-sidigt kompendium där alla mått som ska plockas fram finns sammanställda.

– Många av måtten bygger på underlag som vi redan har, både på förvaltningarna och i offentlig statistik. Det finns också områden vi får kartlägga på annat sätt, exempelvis genom den medborgarunderökning som planeras till våren 2009, säger Jan Darrell.

Nätverket mellan kommunerna i projektet kommer att skapa mervärden för arbetet med kvalitetsutveckling i Herrljunga kommun.

– Genom att vi mäter vår kvalitet i verksamheterna på samma sätt kan jämföra oss med varandra. På så sätt kan vi bidra med det vi är bra på till övriga kommuner och vi kan lära av andras goda exempel, säger kommunstyrelsens ordförande Kurt Hårsmar.

Ambitionen är att metoden för kvalitetsjämförelse ska få stort genomslag bland Sveriges 290 kommuner. På sikt kan det leda till en utbredd jämförelse av allt från kvaliteten i barnomsorgen till möjligheten för medborgare att delta i demokratiarbete.

Herrljunga kommuns utvecklingsplan som tas fram just nu pekar ut riktningen vart vi ska vara år 2020. Det här projektet, kommunens kvalitet i korthet, bidrar till utvecklingsarbetet genom att sätta fingret på frågan: Hur kan Herrljunga kommun som leverantör av viktiga välfärdstjänster bidra till skapandet av en framgångsrik kommun, nu och i framtiden?