– Patienter reagerar väldigt olika. Det beror också på hur de blir bemötta inom vården. En del känner sig pestsmittade.

Det säger Anne Palmé, hygiensköterska, som arbetat med MRSA-drabbade patienter sedan tidigt 90-tal.

Anne Palmé har kontroll på varenda patient i Södra Älvsborg med multiresistenta bakterier. Hon uppskattar att det i nuläget handlar om uppemot 400 personer.

– Så fort lab hittar en ny MRSA-patient ringer de till mig och jag går då vidare och exempelvis ringer upp läkaren på vårdcentralen som i sin tur anmäler till smittskyddsinstitutet.

Kring varje upptäckt patient dras omedelbart ett kartläggningsarbete igång. Infektionskliniken tar sedan in patienterna för kontrollodlingar. Målet är att reda ut hur många ställen på kroppen som patienten bär bakterier.

– Alla som har MRSA får en infektionsansvarig läkare.

Om man legat inne på sjukhuset när bakterien hittats kontrollodlas också medpatienter. ?Information ges till vårdpersonal och exempelvis personal inom äldreomsorgen. Alla som vårdats på sjukhus utomlands kontrollodlas också.

– Utifrån resultaten görs det bedömningar av hur de ska vårdas och vilka förhållningsregler de ska få. En patient med många riskfaktorer, sår och hudproblem kan då vara en större smittspridare.

Anne Palmé arbetar också bland annat med att förbättra vårdpersonalens bemötande.

– En del patienter mår väldigt dåligt och hur de blir bemötta inom vården är väldigt viktigt. Möter de personal som är rädd och klär ut sig som ”rymdvarelser” så blir det en obehaglig situation, säger Anne Palmé.

Många drabbade undrar om de kan leva ett normalt liv.

– Vanliga frågor är: ”Får jag lov att träffa andra människor? Hur ska jag umgås med mina barnbarn?”.

Anne Palmé betonar att bakterien i sig inte är farligare än andra bakterier vi bär på utan bara i samband med att man får en infektion.

Det är inom vården patienterna hanteras annorlunda. Exempelvis vid operationer finns olika regler beroende på vad det är för typ av bakterie.

Normalt sett finns inga restriktioner för bärare av multiresistenta bakterier ute i samhället.

– Undantagsvis kan man under en period stänga av ett barn från dagis om det har mycket hudproblem, säger Anne Palmé.? Anhöriga som hjälper till med sårvård hemma uppmanas att vara noggranna med hygienen. Drabbade ungdomar ska inte dela handduk och rakhyvel med kompisar.

Om man en gång fått MRSA har man då kvar dessa bakterier hela livet?

– Ja, vi tror det. Vi har haft patienter som varit bärare i många år. Man kanske blir av med det under en period men ofta poppar det upp igen, exempelvis i samband med en antibiotikakur.

Och ESBL?

– Jag vi vet inte riktigt om man bär på det hela livet eller om man kan göra sig av med dem. Vad vi vet är ju att många får med sig den typen av tarmbakterier hem ifrån utlandsresor.