– Hoppning är utmärkt motion för en kanin. De flesta tycker dessutom att det är rolig, säger Frida Edberg.

Svenska Blå Stjärnan hoppas kunna starta regelbunden kaninhoppning i Svenljunga.

Stampe tittar lite misstänksamt på det färgglada hindret. Han nosar runt lite på marken och försöker gå åt ett annat håll. En liten puff i rumpan gör dock att han kommer i rätt riktning och hoppar över hindret.

– Tänk på att inte dra kaninen över hindret, säger Frida Edberg, ungdomsledare på Svenska Blå Stjärnan i Borås.

I Svenljunga finns redan ett par tjejer som är duktiga på hoppning med sina kaniner. Linnea Jönnsson och Sofia Andersson hör till dem. Förhoppningen är att det ska bli en regelbunden grupp som tränar tillsammans. I veckan arrangerades en prova-på dag för alla nyfikna.

– Kaniner behöver röra på sig och hoppning är väldigt bra motion. Det är också roligt att han något att göra med sin kanin, säger Frida Edberg.

Enligt henne går det ganska lätt att få de flesta kaniner att hoppa. Det är dock bra om de inte är för gamla när de börjar.

– Man får börja träna lite försiktigt på låga höjder och lite kortare stunder, säger hon.

Linnea Jönsson har tre kaniner som hon tränar hoppning med. Hon är dock noga med att inte hoppa för mycket så att de blir uttråkade eller överansträngda.

– Tre gånger i veckan är ganska lagom, sedan brukar jag gå ut och gå med dem också, säger hon.

Det finns många olika typer av kaniner och Frida Edberg rekommenderar dvärgväduren som en bra första kanin.

– Den är lugn, snäll och lätthanterlig. En perfekt familjekanin, säger hon.