Den gamla måleriverkstaden var en pärla. Fast en bräcklig sådan...

– Huset var vackert och låg vackert. Med körsbärsträd runt om, minns Lena Björn.

Dessutom låg Kindbloms måleriverkstad nästan mitt i byn, några meter från Storgatan. Och Lena och Urban Björn hade flyttat in i sin märkliga oas bara några meter därifrån.

”Märkliga” är rätt ord för deras hus, eller snarare gård. Gator och parkeringsplatser och den puls Tranemo mäktar uppbåda finns runt hela fastigheten. Men innanför planken och växterna har de två skapat just en oas.

Bleckslageriverkstad


Lena Björn, konstnären på väg uppåt, har atelje i det som en gång i tiden var bleckslageriverkstad. Och familjen Björn bor i ”bleckslagarmästarens” hus.

– Händel Svedberg hette han. En gren av den Svedbergsläkt som byggde upp Svedberg i Dalstorp.

Det var i slutet av 80-talet som Lena och Urban insåg att det saknades en liten pärla i oasen. Den gamla måleriverkstaden som skulle rivas.

– Vi fick huset. Tog våra sista besparingar och byggde en grund på vår tomt och förberedde allting, berättar Urban.

Flyttfirma


Så kom flyttfirman som skulle dra över huset till Lenas och Urbans tomt.

– De konstaterade att huset inte gick att flytta – det var för dåligt.

I stället fick en grävmaskin komma och efter en kvart var huset borta. Men paret Björn hade sparat fönstren och tagit mått på alla delar av huset. Och grunden fanns ju där redan.

– Vi fick hjälp av en gammal snickare som visade moment för moment hur man kunde bygga en kopia. Hela den sommaren byggde vi upp bit för bit av huset.

Nu hade de ännu ett hus på sin tomt. Men med jordgolv, huset var bara ett skal. Och åren gick.

– Vi tänkte öppna café, men det blev för dyrt. Så huset bara stod där.

I 20 år stod skalet där. Sedan hade nästa idé mognat färdigt. Lena fanns ju ändå ofta hemomkring och att leva på en konstnärslön gör ingen fet. Och Urbans lärarjobb fanns visserligen i Gislaved men snickarglädjen i Tranemo.

Kanske kunde huset göras i ordning och bli något-lite-utöver-det-vanliga? Hyras ut veckovis till personer som behöver ett nedstressande boende mitt i samhället.

47 kvadratmeter


Och nu är det klart. 47 kvadratmeter yta som Urban och Lena ritat och ritat på. Funderat över färger och funktion och hemtrevnad. Loppisar har besökts och skåp byggts och tavlor placerats ut.

Första hyresgästen, en stafettläkare, har redan testat boendet och fler är på ingång.

– Och vet du! Vi har faktiskt kunnat använda färgpigment som fanns kvar i den gamla måleriverkstaden!