Nu är det dags igen. Hotet mot skolan i Håcksvik har börjat höras igen.

Men Sofia Svensson och hennes mamma Kristina har varit med förr.

För skolan i Håcksvik har verkligen varit central i deras familj. Numera är Sofia lärare i förskoleklassen. Men hon har varit knuten till skolan nästan hela tiden sedan hon kom tillbaka till Håcksvik efter gymnasiet. Först som praktikant i köket sedan som lokalvårdare och elevassistent.

För att inte tala om åren i början på 1980-talet då hon själv var elev i skolan. Då var mamma Kristina lärare där sedan många år tillbaka. Kristina slutade på sin tjänst för tio år sedan.

– Jag var med om att inviga skolan för 50 år sedan. Då sjöng mina elever i tre-fyran på invigningen.

Men Kristina har också varit med om många hot mot skolan. De kom med jämna mellanrum och Kristina berättar om det låga elevantalet på 1970-talet, 1980-talet och i slutet på 1990-talet.

– Då var vi med på en demonstration i Svenljunga. Det var mäktigt att tåga så många med plakat från torget till kommunalhuset.Och både jag och Sofia var med.

Då lyckades Håcksviksborna rädda sin skola. Och det tänker de göra den här gången också.

– Argumenten för att lägga ned är lika dåliga som alla tidigare gånger.

Vi sitter i det klassrum där Sofia idag undervisar de tre eleverna i förskoleklassen. Men hon ser inte att gruppen bara består av dessa tre barn. I Håcksvik är alla barn över alla åldrar en enda stor grupp.

– Idag har vi alla tränat schottis tillsammans. Och på rasterna är alla tillsammans.

Dottern och mamman beskriver med stor inlevelse den trygga skolan med den stora samhörigheten, den fina atmosfären och den stora fina skolgården. Idag är de 28 eleverna indelade i en förskoleklass och en 1-2-3:a och en 4-5-6:a.

Det finns också ett fritids i skolan. Det finns fyra lärare och en fritidspedagog.

Sofias son Emmerick, som är nio år, är en av eleverna. Den andra sonen Samuel är fem år.

– Visst kan vi tänka oss flera barn. Men jag blir inte så sugen om skolan försvinner. För här har mina barn sin trygghet.

Både Sofia och Kristina hoppas på att inte bara ekonomi och siffror ska styra de framtida skolbesluten.

– För det här är skolan med stort S. Och den måste få finnas kvar. Annars är det kört för Håcksvik, tycker de båda. Och låt oss fira skolans 50-årsjubileum i lugn och ro.