Visa endast rubriker

Borås betalar kvarts miljard för att få fram statliga vägar

Borås stad har verkligen hörsammat möjligheten att få statlig infrastruktur på plats genom att själv betala den.

Bara för de båda riksvägarna 27:an och 42:an lägger man ut omkring en kvarts miljard kronor.

Av alla Västsveriges aktuella vägprojekt finns inget med högre nettonuvärdeskvot (= samhällsekonomisk lönsamhet) än förbifarten mellan Kråkered och Viared. Ändå skulle objektet inte ha kommit med i den regionala utbyggnadsplanen före år 2021 om inte staden plockat upp stora portmonnän.

De kritiker som hävdar att medfinansiering ökar riskerna för att kommunal betalningsförmåga, inte vägars och järnvägars nytta, kan bli avgörande för om ett bygge blir av, torde kunna få vatten på sin kvarn av detta.

Skattebetalarna i Borås ställer upp med 25 procent av investeringskostnaden, 94 miljoner av totalt 400 miljoner. Utgiften kommer att skapa direkta intäkter i form av industritomter, som man ändå behövt dra fram kommunal väg till. Men för att få byggstart redan år 2012 istället för 2017 krävdes mer än så.

Hela projektkostnaden ska förskotteras med lån som Borås stad tar upp. Räntekostnaden, som idag inte kan beräknas, ska man bjuda på enligt avtalet.

För nya 42:an utanför Sjöbo betalar kommunen hela arbetet, 145 miljoner kronor, varav 118 utgör den egentliga statliga kostnaden. Den här vägen låg bortom all statlig planering, men kommer nu ändå att börja byggas i höst.

Borås stads ekonomichef Christer Johansson konstaterar att medfinansieringen tack vare kommunens starka ekonomi gått att lösa på ett smidigt sätt, direkt ur sitt överskott som fonderats för ändamålet.

– Det kan bara rika kommuner göra. Villkoret för att gå in i någon annans budget är naturligtvis att projekten är viktiga för stadens utveckling. Fast självklart vore det bättre att inte behöva betala.