De multiresistenta bakterierna blir allt vanligare – i världen, i Sverige och i Borås.

I framtiden kommer fler infektioner att bli dödliga.

– Vi talar om en osynlig pandemi, säger Hans Ahrne, överläkare i vårdhygien.

Tre av antibiotikasorterna biter inte alls på bakterien i den vänstra odlingen och effekten av de övriga tre är begränsad. I den högra odlingen fungerar all testad antibiotika.

– När vi hittar en resistent bakterie går vi vidare och gör ytterligare en resistens- och artbestämning med hjälp av en resistensmaskin, säger Lars Jonsson, biträdande verksamhetschef vid laboratoriemedicin i Borås.

Statistiken för 2009 talar sitt tydliga språk:

MRSA, de resistenta gula stafylokockerna, dök upp under senare hälften av 90-talet och ökar stadigt men långsamt. 25 nya fall anmäldes i södra Älvsborg 2009.

ESBL, en multiresistent tarmbakterie blev anmälningspliktig 2007 och kurvorna stiger brant. I södra Älvsborg anmäldes 76 nya fall förra året.

VRE, är ytterligare en fruktad tarmbakterie. Tre nya bärare anmäldes i södra Älvsborg 2009.

– I vårt vardagsarbete är problemet med multiresistenta bakterier inte så stort. Det finns, men det vanliga är att vi kan lösa problemen, säger Anders Lundqvist, överläkare på infektionskliniken i Borås.

I dagsläget är inte så att vi ser många patienter som dör av resistenta bakterier i Sverige. I ett europeiskt perspektiv räknar man dödstalen i tiotusental.

Men det finns ett pedagogiskt problem. Arbetet med att motverka ökad resistens måste ske nu. Resistenta bakterier kan, precis som infektioner, spridas exponentiellt.

– Det gäller även resistens. Först har du få fall, och sedan har du få fall och så kommer man till en kritisk gräns, då det plötsligt blir väldigt många fler. Då går det inte att stoppa, säger Anders Lundqvist.

Hur nära är den kritiska gränsen?

– När det till exempel gäller den vanligaste bakterien som orsakar urinvägsinfektioner, E.coli, så närmar sig gränsen nu. Vi ser en epidemi av resistenta E.coli, så kallde ESBL, över världen. Och det är en av de vanligaste bakterierna vid blodförgiftning så när majoriteten av E.coli-bakterierna utgörs av ESBL-stammar så kommer det att ge stora problem.

Antibiotikaresistens räknas numera som ett av de största hoten mot folkhälsan.

– Antibiotikan är en av de viktigaste förutsättningarna för modern sjukvård och nu håller vi på och sjabblar bort detta, säger Hans Ahrne.

Det blir svårt att bedriva intensivvård eller neonatalvård utan antibiotika. All komplicerad sjukhusvård bygger på tillgång till antibiotika.

Vid strategiska analyser av hoten mot Södra Älvsborgs sjukhus finns multiresistenta bakterier med som en av de faktorer man räknar upp.

– Vi har ställt till det i det ekologiska systemet, genom att använda stora mängder antibiotika både till människor och djur.

Men det är inte bara inom sjukhusen som motståndskraftiga bakterier sprids. Även om SÄS gör sitt för att motverka utvecklingen så låter sig de motståndskraftiga bakterierna inte hindras av några landsgränser.

– Det finns heller inga nya läkemedel på väg. Det finns inga ekonomiska incitament för läkemedelsindustrin att ta fram detta. Vi vet inte hur vi ska komma ur detta, säger Hans Ahrne.