Visa endast rubriker

"Vi sopade och solade"

Flera anställda som Barometern har talat med kallar Swedomeprojektet ett stort fiasko och skämt. Löften om framtida jobb blev istället ett planlöst irrande i en tom fabrik. En tidigare anställd är mycket kritisk till arbetsförmedlingen och Nybro Brunn.
Det dröjde inte länge innan de ”anställda” på Swedome anade oråd om att det inte stod rätt till med arbetsmarknadsprojektet.

– Det mesta av tiden sopade vi golv och solade. Någon utbildning fick vi inte heller. Swedome har ljugit om pengar sedan första dagen, säger en av de 25 som ingick i projektet.

Av rädsla över att få repressalier från sin arbetsförmedlare föredrar han att berätta sin historia anonymt. Tillsammans med 24 andra arbetslösa började han med Swedomeprojektet den 3 maj i år.

– Vi hade innan tre möten på arbetsförmedlingen och då var vi 40 personer. AF trodde på idén och vid ett av mötena var Hans Hallams med och han sa: ”Vi har pengar, så det är det sista ni behöver oroa er för.”



Redan från början fattade en del av styrkan misstankar om seriositeten i projektet. Hallams la ut texten om framtida storordrar i Irak och Norge och att finansieringen snart var färdig. De första veckorna i Bräntorps gamla lokal ägnades åt småplock.

– Han var duktig på att prata. Vi tyckte det var lite märkligt att vi skulle riva ner Bräntorps ventilationssystem och bara kasta det. Frustrationen växte och en av de anställda gjorde en koll på Hans Hallams och fann att han hade skatteskulder.

Att det skulle ha förekommit någon utbildning som både Nybro Brunn och arbetsförmedlingen berättat om stämmer inte enligt den tidigare anställde.

– Jag kan inte kalla det utbildning. Arbetsledaren Per-Einar Tuvesson och Hans Hallams berättade ibland lite löst vad vi skulle göra. Hallams brukade istället ofta säga till oss att ”hålla ihop och hjälpas åt.”



Grundidén med arbetsmarknadsprojektet på Swedome var annars att de arbetslösa med försörjning från aktivitetsstöd skulle få en chans att skaffa sig utbildning och kompetens inom olika hantverksyrken.

– Jag trodde jag skulle lära mig mer om VVS. En dag kom det två VVS-firmor, en från Kalmar och en från Västerås, och det enda vi gjorde var att bläddra i produktkataloger.

Efter en månads planlöst irrande hade tio av de 25 gått hem för gott i ren ilska. En av dem skällde ut Hans Hallams efter noter och annan tog kontakt med Nybro Brunn och frågade vad de gett sig in på.

– Han ringde någon på Brunnen men fick till svar att allt var i sin ordning, pengarna var på gång. Jag ifrågasätter starkt varför inte arbetsförmedlingen och Nybro Brunn kollade upp Hans Hallams mer noggrant. Jag blev på en annan ort hänvisad ett jobb av ett annat AF men de ringde en vecka senare och sa nej eftersom företaget hade skatteskulder och riskerade att gå i putten.

I juni och juli förbyttes irrandet till ren sysslolöshet. Hans Hallams syntes mindre till i fabriken och Swedome fick en ny ledning i form av sonen Joachim Hallams.

– Han var arrogant och talade om att få ihop tre–fyra miljoner kronor i startkapital. Vi undrade var den andre styrelsemedlemmen var, Joachims syster Helena Hallams. Joachim sa att hon bodde i Italien och skulle jobba hemifrån.

Resultatet av de femton anställdas ansträngningar blev en produktionslinje tillverkad i trä.

– Detta virke hade Hallams köpt billigt och träet var av tvivelaktig kvalité. En av oss testade linjen och han brakade igenom.