Det är skillnad på vilken skola man väljer. Falkenbergsskolans elever bäst på att höja sina mattebetyg på gymnasiet och Vasaskolan sämst. Det är stora variationer mellan betygsutvecklingen beroende på från vilken skola man kommer.

Det är dåligt samspel mellan hur man sätter betyg mellan grundskolan och gymnasieskolan. En utredning från Kalmarsunds gymnasieförbund visar det är stora skillnader mellan vilket betyg man får i nian och det man får på gymnasiet. Och det skiljer också rejält mellan skolorna. Närmare en tredjedel av eleverna från Falkenbergsskolan höjde sina mattebetyg i gymnasiet, medan en fjärdel från Vasaskolan sänkte sina betyg i samma ämne.

– Vi är medvetna om att det är skillnad mellan skolorna. Men vi arbetar också hårt med likvärdig betygsättning. Det gäller inte bara mellan skolor utan också mellan klasser såväl som mellan elever. Det är ett ständigt pågående arbete, säger Mats Linde barn- och ungdomsförvaltningen.

När eleven går från grundskolan till gymnasiet är det inte bara skillnad i att byta byggnad, de byter också huvudman. Grundskolan lyder under kommunal förvaltning och nästa steg av Kalmarsunds gymnasieförbund. Där sker sällan några överlämningar.

– Det görs bara om det finns elever som har särskilda behov, säger Sven-Göthe Lidheim på gymnasieförbundet.

Det finns alltså ingen kontakt mellan lärarna på grundskolan och gymnasiet, för att diskutera elever och deras kunskap?


– Nej inte mer än att vi har haft någon gemensam konferens vid enstaka tillfälle.

Elisabeth Elmeroth är lektor på Linneuniversitetet och kritisk till att utbildningen inte är lika för alla.

– Vi har en ojämlik skola. Den gynnar vissa grupper framför andra. Man får inte likvärdiga betyg främst för att vi inte har relevanta bedömningsinstrument som vi är överens om. De bästa instrumenten finns i matte och i de ämnena ser vi därför hur olika betygen kan slå.

Hur löser man problemet?


– Så länge vi anställer obehöriga lärare så kommer ojämlikheten att bestå. Betyg sätts mer på känsla än förnuft, säger hon.