Hotet om att mångmiljonbelopp i stöd till svenska betesmarker skulle dras in är avvärjt. Sverige kan även fortsätta ge stöd till marker som inte räknas som jordbruksareal, exempelvis Alvaret på Öland.

Översynen av EU:s jordbrukspolitik innebär också att pengar tas från stöd och satsas på miljöåtgärder.
Efter en lång natts förhandlingar kom EU:s jordbruksministrar överens om hur jordbrukspolitiken ska se ut 2009–2013. I korthet innebär det att den förändring som inleddes 2003 fortsätter. Då kopplades mycket av stöden bort från produktionen och blev i stället ett slags inkomststöd eller gårdsstöd som knöts till åker- och betesmark.
– Vi har fått en fastnitning av frikopplingen på i stort sett allting med ett fix datum. I praktiken innebär det att bonden ska producera det som efterfrågas av konsumenterna, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson (c).


Förhandlingarna redde också ut konflikten med EU-kommissionen om stöden till de svenska betesmarkerna. Kommissionen har hotat med att dra in mångmiljonbelopp och har bland annat kritiserat att det finns för många träd på dem. Nu står svart på vitt att det är okej att överskrida kommissionens riktmärke på 50 träd per hektar.
Dessutom kommer Sverige att kunna fortsätta att ge stöd till marker som inte kan räknas som jordbruksareal, till exempel Alvaret på Öland.
– Vi har varit angelägna om att inte tappa de pengarna. Det handlar om ganska mycket, runt 50 miljoner kronor, säger Erlandsson.


En av de svåraste frågorna att lösa var vad som ska hända med mjölkkvoterna. För att inte priserna ska störtdyka när de försvinner 2015 enades ministrarna om att förbereda en mjuklandning genom att öka kvoterna med 1 procent om året fram till dess.
Översynen innebär också att en större del av stöden kommer att föras över till landsbygdsutveckling. Pengarna behövs bland annat för åtgärder vad gäller klimatförändring, förnybar energi, vattenförvaltning och biologisk mångfald. För Sveriges del innebär det runt 800 miljoner kronor ytterligare för sådana insatser.


Jordbruksministrarna är också överens om att minska EU:s olika marknadsåtgärder, till exempel att EU rycker in och stödköper olika produkter.
Kostnaden för EU:s jordbrukspolitik har inte varit uppe till förhandling.
– Men det här minskar risken för att bubblan ska bli större, säger Erlandsson.
Den svenske ministern var mycket nöjd med överenskommelsen, till skillnad från de nya EU-länderna. De ingår ännu inte fullt ut i EU:s jordbrukspolitik och anser att infasningen går för långsamt.