I klimatförändringens spår flyttar nya arter till Öland. Numera har arter som glada, getingspindel och kejsartrollslända etablerat sig på ön.

De senaste årens höga medeltemperatur avspeglar sig i den öländska naturen. Och spåren syns tydligt. En efter en etablerar sig exempelvis fågelarter som förut haft sin häckningsgräns betydligt längre söderut, medan andra arter stannar längre på höstarna. Pav Johnsson som är ordförande i Ölands ornitologiska förening har på senare år sett ett antal förändringar.
- Det senaste tillskottet är gladan. I fjol konstaterade vi den första häckningen och de sprider sig norrut eftersom de milda vintrarna gynnat dem. Tidigare har de bara häckat så högt upp som i Skåne, berättar han.
En del arter stannar väljer att stanna kvar längre på höstarna. Gäss och tranor är några exempel och en del gäss har till och med börjat övervintra på Öland under den senaste tioårsperioden.
Vi sitter i Pav Johnssons arbetsrum på Ölands folkhögskola där han arbetar som lärare. På dataskärmen flimrar bilderna på de olika fåglarna och insekterna han lyckats fånga med sin kamera de senaste åren förbi. Arter som aldrig tidigare noterats på Öland alternativt varit försvunna en länge tid. En tydlig indikation på att det varmare vädret verkligen påverkar naturen.
- På det sättet är det ju roligt med insekter och fåglar. I och med att de har vingar så sprider de sig fort över stora geografiska områden. En förändring i klimatet märks fort och nu har det varit några varma år. Det gör avtryck, men jag vill inte säga om det är bra eller dåligt. Det lämnar jag åt andra att bedöma, säger han.
Ett bra exempel på vad som håller på att hända är kohägern, som från början är en afrikansk fågel.
- Före år 2000 hade man bara hittat ett dött exemplar i Sverige. Fram till för fyra år sedan fanns bara ett levande fynd och sedan har det bara ökat. I år har det rapporterats in att man sett drygt fem kohägrar i Sverige, fortsätter Pav Johnsson.
Sedan är det inte bara värmen som förändrat livsmiljöerna. Människan har som vanligt ett finger med i spelet. Exempelvis en omfattande jakt på korp gjorde att populationen sjönk kraftigt och fågeln var mycket sällsynt under 1960-talet. Nu har den däremot ökat kraftigt i antal och syns återigen på Öland. Ett annat exempel är havsörnen som har börjat hämta sig efter att gifter som PCB och DDT minskat i omfattning i ekosystemet.
När människan anpassar sig efter det varmare vädret så ändras även livsförutsättningarna för djuren. Nya jordbruksmetoder har gjort det lättare för dem att hitta mat under vinterhalvåret.
- Vår- och höstsådden gör att de kan skaffa föda betydligt längre på säsongerna och det här har faktiskt blivit ett problem för en del lantbrukare. Numera kan man se exempelvis gäss och tranor rasta i stort antal på åkrarna och de gör ibland stor skada på växande grödor. Jag sitter med som representant för Ölands ornitologiska förening i en ”gåsgrupp” tillsammans med länsstyrelsen och LRF, där vi försöker hitta lösningar på det här problemet. Det kan vara allt från gasolkanoner till stängsel, trähavsörnar och skyddsjakt, avslutar Pav Johnsson.