Boende tänder eld på sig själv och bostaden, och tar stryptag på personalen och allmänheten. Efter förra veckans avslöjande om personalens mardrömssituation på ett boende i kommunen slår fler larm om ytterligare ett boende där sparkar, hot och slag hör till vardagen.

– Nu måste något göras åt situationen. Det är de boendes liv det handlar om, inte bara personalens, säger en anställd som varje arbetsdag utsätts för hot och misshandel på sitt jobb.
Barometern-OT berättade nyligen om att anhöriga till personal på ett boende kräver att kommunen agerar innan en allvarlig olycka inträffar. Personalen känner stor rädsla för att gå till jobbet på grund av en våldsam person som man inte anser sig klara av och som man vill ska omplaceras till ett behandlingshem. De utsätts ständigt för dödshot och misshandel, och får ofta tillkalla polis.
Exakt samma situation har personalen på ytterligare ett boende i kommunen. I det fallet handlar det om två boende som man inte kan hantera.
– Vi utsätts för verbala hot, sparkar, slag, bett och får saker kastade på oss. När polisen kommer krävs det fyra poliser för att de ska klara av den ena personen, säger personalen.
Enligt uppgift har personalen utsatts för stryptag av en av de boende och vid ett tillfälle försökte denne även tända eld på en anställd. Vid andra tillfällen har personen tänt eld både på sig själv och i bostaden.
Nattetid finns det bara en vaken personal som ska ansvara för fyra boende, då den sovande jouren inte längre finns kvar. Detta skapar stor oro, menar personalen. Dessutom har man för närvarande inget larm eftersom det är trasigt. Det enda de kan hoppas på är att polisen finns i närheten när de behöver ringa efter hjälp.
Det är inte bara personalen som känner rädsla och frustration över situationen.
– Även de boende mår dåligt. De känner att det här boendet inte är rätt för dem. Anhöriga är också oroliga. Men ingen lyssnar på oss, förutom facket och polisen som tycker synd om oss. Polisen har vänt sig till kommunen om detta men det har inte hjälpt, säger personalen.
– Vi känner inte att vi har någon uppbackning från cheferna. De har sagt att vi ska lämna en av de boende ensam i lägenheten vid utbrotten, men bostaden är inte anpassad och den boende kan skada sig själv. Vad gör vi om polisen inte finns i närheten när vi ringer? Och ringer vi till psyket och begär handräckning kan det ta två-tre timmar innan vi får hjälp. VI står helt själva. Ska det verkligen behöva hända något stort innan cheferna lyssnar på oss?