Nästan var tredje dag året om rycker räddningstjänsten ut på falska automatlarm. I många fall handlar det om tekniskt fel på larmutrustningen eller bristande underhåll.

Under 2009 gjorde räddningstjänsten 97 utryckningar på automatlarm. Av dessa kom 25 larm från kommunala byggnader, framför allt inom omsorgsverksamheten. Merparten var utryckningar till företagsfastigheter. Bong Ljungdahl, Kährs och några av de sågverk som finns i kommunen var återkommande utryckningsadresser.
Vid varje tillfälle där räddningstjänsten inte kan konstatera vad som utlöste larmet skickas en faktura på 4 453 kronor plus moms.
– Vi ser ju självklart helst att det inte kommer några sådana här falska larm alls. Den stora nackdelen är att det kan komma andra larm medan vi är iväg på annat håll, säger Magnus Lindahl, ställföreträdande räddningschef.
Larmutrustning ska testas och registreras i en kontrolljournal varje kvartal. I vissa fall kontrolleras larmen varje månad. Andra slarvar med intervallerna.
– Helt klart är att det finns anläggningar runt om i vår kommun som inte sköts som de ska. Får vi larm till sådana anläggningar - då fakturerar vi, säger Magnus Lindahl.
Alla automatlarm beror dock inte på dålig larmutrustning, menar Magnus Lindahl. Spänningsfall, åska eller tryckstötar i sprinkleranläggningar kan vara andra orsaker till automatlarm. Eller att hantverkare på en arbetsplats genom sitt arbete indirekt utlöser larm.

Hur använder ni inkomsterna?

– Ärligt talat har jag inte koll på det. Eftersom det är räddningstjänsten som fakturerar så antar jag att det är räddningstjänsten som är mottagare av pengarna. Jag vet inte hur mycket pengar det rörde sig om förra året, säger Magnus Lindahl.