Hur ska man skaka fram tillräckligt med pengar för att rädda Ölands kvarnar?
Frågan diskuterades vid ett möte i Färjestaden förra veckan.

Länsstyrelsen, länsmuseet, Ölands hembygdsförbund, Ölands kvarnförening och Ölandskommunerna är några av parterna som försöker hitta lösningar för att rädda stubbkvarnarna på Öland.
I dag finns omkring 350 bevarade kvarnar och även om stubbkvarnen inte är unik för Öland (de finns på alla större öar i Östersjön) så finns inte någon annan ö där så många kvarnar fortfarande finns kvar.
Man ska nu försöka få pengar till en permanent bygghytta på Himmelsberga där man ska kunna arbeta med reparationer av kvarnar. Förhoppningen är att man ska kunna få projektstöd, exempelvis från EU:s landsbygdsprogram.
Även när det gäller restaurering av kvarnar borde man kunna få EU-pengar ur landsbrygdsprogrammet, tror kvarndelegationen. Länsstyrelsens pengar för 2010, 500 000 kronor är nämligen redan intecknade. Men nästa år utlovas 750 000 kronor från länsstyrelsen för kvarnrenoveringar.
Tanken är också att Ölands kommunalförbund startar ett projekt för så kallad "näringslivsfrämjande verksamhet". Man ska helt enkelt försöka få företag att tjäna pengar på de öländska kvarnarna, eller på aktiviteter knutna till kvarnarna. Här kan man få stöd från regionala utvecklingspengar.
För att lyckas vill man anställa en projektledare som både har kompetens kring kvarnrenovering och är kunnig inom näringslivsfrågor.
Till att börja med ska en ledningsgrupp bildas. Sedan handlar det om att starta projekten och söka pengarna.