Visa endast rubriker

Dämpa matångesten med förnuft

Lite kolhydrater eller mindre fett? Slopa eller hylla potatisen? Diettrenderna bombarderar oss och matångesten växer. Nu sticker dietisten Eva Wolke och barnläkaren Göran Lundström ut hakan.

– Ät som Livsmedelsverket rekommenderar. Och sätt guldkant på tillvaron. Det fungerar.
I dagens debatt av både självutnämnda förståsigpåare och forskare av olika slag är deras råd kontroversiellt.
Pendeln har nämligen svängt ordentligt. För inte så länge sedan var Livsmedelsverkets rekommendationer om kost allenarådande.
Nu utmanas både myndigheten och dess råd på bloggar, i tv-soffor och av olika professorer.
Eva Wolke och Göran Lundström jobbar på länssjukhuset med barn, diabetespatienter, anorektiker och överviktiga. De har märkt detta tydligt.
– Vi har fått många reaktioner på artiklarna i Barometern och i andra medier, säger Eva Wolke.
– Det blir till en rädsla. I stället för att fråga sig om dietmetoderna är något som passar mig glömmer man till slut bort sitt eget sunda förnuft. Man ser inte helheten.
Problemet är kanske inte alla gurus som dyker upp eller läkare som uttalar sig svepande om metoder som det inte finns tillräcklig forskning om, menar de båda.
Problemet är i stället att folk tror på dem eller plockar än det ena, än det andra ur råden.
Ett exempel är nötter som hyllas för dess hälsosamma effekter. Nötter har lågt glykemiskt index och innehåller många goda fetter.
Men det betyder inte att det går att äta hur mycket nötter som helst utan att gå upp i vikt. Kaloriinnehållet är högt.
– Livsmedelsverkets råd grundar sig på forskning. De kan inte ta en enda rapport för sanning. De måste ha balans, säger Göran Lundström.

Men att minska på fettet fungerar ju inte, påstår kritikerna. I USA och i Sverige blir man bara fetare och fetare trots alla statliga råd.

– Det är en sak hur råden ser ut och en annan sak vad folk gör. Våra levnadsvanor har förändrats, många är stressade. Vi hinner inte laga mat och den fetare maten är ofta billigare. Då är det inte lätt för de nationella rekommendationerna att få fäste.
– Skulle vi leva som Livsmedelsverket säger skulle vi inte ha denna fetmaepidemi.

Varför är det så svårt att följa råden?

– Egentligen är det inte det, säger Eva Wolke. Det står inget om att vi ska äta chips eller dricka läsk varje dag. Däremot att vi ska äta mer grönsaker och frukt.

Hur kommer det sig att de nya diettrenderna får sådant gehör?

– Det är lätt att hoppa på Atkins eller GI. Det är lite spännande och något man kan snacka om på jobbet. Det är inte lika spännande att säga att man följer Livsmedelsverkets råd.
Svårigheterna med viktkontroll i det moderna samhället beror på hur vi är uppbyggda som människor, förklarar Göran Lundström. Vi är samma varelser som vi var för 10 000 år sedan.
– Då var hunger den viktigaste signalen för kroppen att känna. Hungerkänslan innebar en jakt på föda, ett larm om att fylla på energin.
– Kroppen har inte samma tydliga signaler för att känna mättnad. Att få i sig för mycket betydde tidigare bara att man kunde lagra för sämre tider. Kroppen är duktig på att lagra.
Men i dagens samhälle får bristen på tydliga mättnadssignaler ödesdigra konsekvenser.
Med obegränsad tillgång på mat äter vi för mycket. Eller: vi slutar inte i tid. Framför allt stoppar vi i oss för mycket av de energirika livsmedlen som innehåller mycket socker och fett. Dessutom rör vi oss allt mindre.
För att bryta detta krävs metoder som är långsiktiga. Och där går ofta trenddieterna bet, menar Eva Wolke och Göran Lundström.
– Därför är Livmedelsverkets råd att föredra. Ingenting är förbjudet, men man bör äta med måtta.
– Dessutom tillåter de guldkant på tillvaron i form av lite godis eller ett glas vin till helgen. Det gör att råden håller på lång sikt.