Att efterskänka lån på 568 miljoner kronor till Byggebo skulle tömma rika Oskarshamns skattkista. Därför diskuteras nu ett kapitaltillskott mellan 230 och 350 miljoner kronor.

Det är ekonomichefen Armin Avdic som räknat ut att ett tillskott på 568 miljoner skulle dränera Oskarshamns förmögenhet. Förmögenheten skulle krympa från 1 180 miljoner kronor till 612.
Av de återstående 612 miljonerna är 280 öronmärkta för pensionsskulden. När pensionsskulden räknats bort återstår 312 miljoner kronor. Pengar som bland annat ska räcka till ny färjeterminal och ombyggnad av både Vallhallaskolan och Norra skolan.
Ekonomichefen bedömer att kommunen redan om några år skulle tvingas låna till investeringar. Kommunen skulle också tvingas spara ytterligare 10-15 miljoner kronor i verksamheterna de närmsta åren.
Därför diskuteras nu andra stödbelopp i arbetsgruppen som jobbar med att få Byggebo på fötter igen. I minnesanteckningarna från senaste mötet har ekonomichefen Armin Avdic satt upp flera alternativ. Allt från att Byggebo ska klara sig själva och låna 535 miljoner kronor till två procents ränta av kommunen till kapitaltillskott på upp till 360 miljoner kronor. Arbetsgruppen överväger också att låta kommunen ta över de omtalade swap-avtalen.
Höga kapitaltillskott skulle hjälpa Byggebo, men nästan stjälpa kommunens ekonomi. Inga eller små tillskott alls skulle slå hårt mot Byggebos ekonomi, men i ett kortare perspektiv ge bättre kommunala siffror. Kommunen äger Byggebo och på långt sikt blir det ändå kommunen som får stå för Byggebos förluster.