Materiellt har svenskarna fått det allt bättre. Men den psykiska hälsan har försämrats och Sverige leder sjukskrivningsligan i Europa.

Psykisk ohälsa som leder till sjukskrivning är ingen ny företeelse. I mitten av 1800-talet i samband med industrialiseringens genombrott upptäckte läkarna att allt fler människor fick psykiska problem. Redan då talades om psykosomatisk sjukdom. Utvecklingen har fortsatt och accelererat under slutet av 1990-talet.
– Välfärden har inte utvecklats i den riktning vi kanske hade hoppats. Vi har blivit materiellt rikare. Men vad har vi gjort av överskottet? Inte har vi köpt oss mera fritid, däremot en ökad materiell konsumtion. När vi byggde välfärden underskattade vi värdet av den psykiska hälsan, förklarar Peter Währborg, stressforskare och professor i beteendemedicin, knuten till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp.
Peter Währborg har skrivit flera böcker i ämnet och ägnar stor del av sin arbetstid åt stressrelaterade åkommor.
– Trots ökad medellivslängd känner sig svenskarna allt mindre lyckliga. Ju bättre vi får det, desto sämre mår vi.
Sverige särskiljer sig genom att ha så många sjukskrivna och det finns inget givet svar varför det är så. Länder som Holland och Norge har också legat högt.
– Sverige har haft en framgång i ekonomin, men ändå har vi haft en mörkerperiod från 1987 och framåt. Vård, skola och omsorg har skurits ned. Och från och med 1997 skedde något märkligt. När arbetslösheten minskade, efter krisåren i början av 1990-talet, ökade långtidssjukskrivningarna dramatiskt. Vi fick nya grupper i samhället som blev sjukskrivna med nya diagnoser. Det var tjänstemän, yngre välutbildade personer och nyckelpersoner.
Mellan åren 1989 och 1992 skedde ett stålbad inom den offentliga sektorn med nedskärningar. De första åren klarade sig många, men sedan kom sjukskrivningspuckeln, påtalar Peter Währborg.
– En populistisk förklaring till att sjukskrivningarna är så höga i Sverige är fusk och dålig arbetsmoral. Jag tror inte på det. Arbetsmoralen är hög i Sverige och man ser mycket av sjuknärvaro på arbetsplatser i dag. Snarare tror jag att den rigida arbetsmarknaden kan förklara en del.
Med rigid arbetsmarknad menar Peter Währborg att människor är allt för hårt bundna till sina fasta tjänster på arbetsplatserna. Även om man inte trivs med jobbet säger man inte upp sig på grund av osäkerheten att inte på något annat jobb. Många andra länder, Danmark, har en mer dynamisk och rörlig arbetsmarknad. Fler byter jobb och det är lättare att få anställning någon annanstans. Istället går människor kvar på sina arbetsplatser, vantrivs och blir sjuka.
– En annan del är att unga inte alltid värdesätter systemet med att gå till jobbet varje dag. De vill inte offra hela livet och familjen för ett jobb. De har inte samma värderingar som den äldre generationen, spekulerar Peter Währborg i.
Hälften av all sjukskrivning beror på psykisk ohälsa i dag. Diagnoser som kronisk trötthet, utmattningsdepression har blivit allt vanligare. De rör sig om sjukdomstillstånd som sjukvården har svårt att hantera. Istället för tidig rehabilitering har många endast erbjudits passiv och långvarig sjukskrivning.
– Därför har vi från 2001 fått en kraftig ökning av förtidspensioner. Läkare har tyvärr ingen utbildning i hur man tar sig an den nya ohälsan. Och på företagen finns för dålig kunskap.
En läkning efter en utmattningsdepression kan ta flera år, framhåller Peter Währborg.
– Vid sjukdomar som hjärtinfarkt och cancer finns en tydlig rehabiliteringsstrategi, men inte efter utbrändhet.
Stress är naturligt, betonar Peter Währborg. Men det finns en gräns för vad den biologiska varelsen orkar.
– Hur många omorganisationer klarar en människa? Vart går gränsen för var vi tål? Jag ser en parallell med klimatfrågan. Jorden orkar inte till sist.

Vilken effekt får det nya sjukskrivningssystemet när människor blir utförsäkrade efter ett år?

– Det beror på hur hårt man tolkar de nya reglerna. Det kommer att bli mycket byråkratiskt tjafs och rättsliga prövningar. För enskilda individer kan det få ödesdigra konsekvenser. Sjuka människor tvingas söka socialhjälp när sjukpenningen tar slut. I princip kan man bara få förlängd sjukskrivning om man har en sjukdom som man aldrig blir frisk från.
– Ska man se något positivt så kan det tvinga människor att bryta upp från något dåligt och det kan befrämja arbetslinjen.