Visa endast rubriker

"Varför behandlas gatorna olika?"

När kommunens snöröjare plogar de grannens gata men inte Göran Nymans.
– Hur kan man behandla två likvärdiga gator på så olika sätt, undrar han.

Den gata där Göran och hans fru Raili bor, är en cirka 50 meter lång tvärgata till Smultronvägen. Den leder fram till två hushåll.
Det gör också Hjortronvägen, en bit bort, som även den är en 50 meter lång tvärgata till Smultronvägen.
Det finns två klart synbara skillnader mellan gatstumparna. Den ena är att det bara är Hjortronvägen som har ett namn. Den andra är att det bara är Hjortronvägen som plogas vid snöfall, numera.
Den förklaring Göran Nyman fått från Uppvidinge kommun är att den gatan han bor vid, egentligen inte är en gata. Ja, i vart fall inte en gata som kommunen har ansvar för, för den ligger nämligen på hans egen mark.
Det hade han ingen aning om, när han och hustrun köpte huset för 14 år sedan.
– Det framgår inte av de kartor som jag sett, tvärtom stämmer fastighetsgränserna väl överens med den tomt jag faktiskt har, säger han.
Vid köpet var det ingen som upplyste honom om att hans gata inte skulle vara en kommunal gata som de övriga i kvarteret, och han fick heller inget skäl att tro något annat förrän för ett par år sedan.
– De första tio åren fungerade snöröjningen oftast. Visst kunde det klicka någon gång, men oftast var de här och skottade. Men vintern för två år sedan var det stora problem, och förra vintern blev gatan bara skottad en gång, konstaterar Göran Nyman.
Den aktuella gatstumpen är asfalterad precis som de övriga gatorna, och den fungerar alltså som utfartsgata mot Smultronvägen inte bara för familjen Nyman utan också för en grannfamilj.
– Eftersom även fastigheten här mitt emot använder gatan så känns det väldigt konstigt om det inte skulle vara en riktig gata, säger Göran Nyman.
Han har av Uppvidinge kommun brevledes fått rådet att betala samma snöröjare som kommunen anlitar, för att skotta även deras gata. Det vill han inte gärna göra.
– Om man bygger ett samhälle så måste man väl se till att det finns kommunikationsmöjligheter, säger han.
Han tycker att budskapet från kommunen rimmar illa med dess kampanj för att locka exempelvis holländare att flytta till Uppvidinge.
– Man borde väl i första hand se till att ta hand om dem som bor här. Får vi ingen snöskottning kan vi inte bo kvar här, säger han.