Många elever når inte kunskapsmålen och Uppvidinge kommun har alltför liten kunskap om vad detta beror på.
Det konstaterar Skolinspektionen i en kritisk rapport om skolsituationen i Uppvidinge.

I går presenterades rapporten för skolpersonal, kommunala tjänstemän och politiker. Rapporten beskriver en hel del brister, men det finns också ett och annat positivt som lyfts fram.
De ansvariga för barn- och utbildningsverksamheten i kommunen tog tacksamt emot rapporten.
– Det här är konstruktiv kritik och konstruktiv kritik är alltid bra, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Margareta Schlee.
Barn- och utbildningschefen Anders Käll är också nöjd med rapporten, dess mindre roliga innehåll till trots.
– Det är jättebra för oss att få det här beskrivet för oss. Nu har vi fått verktyg att jobba med.
Skolinspektörerna från Lund har identifierat ett stort problem som Uppvidinge måste rätta till: Inom skolverksamheten följer man inte tillräckligt väl upp resultaten vad gäller lärande, kunskaper och utveckling. Det får konsekvenser för kommunens kvalitetsarbete och minskar möjligheten att vidta lämpliga åtgärder.
- Det finns klara brister i arbetet med utbildningsplaner för eleverna. Det leder till att stödinsatser sätts in för sent, säger Christina Ridderman och tillägger:
– Resultatet är att bara 63 procent nått målen när de går ut nian.
När lärarna arbetar på ett bristfälligt sett med elevernas utvecklingsplaner och med dokumentation om måluppfyllelse resulterar det i att eleven inte får det stöd han eller hon behöver. Dessutom gör bristerna att kommunen som helhet inte kan få något grepp om hur läget är ute i skolorna, och då kan inte de beslut fattas som skulle kunna ändra på saken.
Bristen på särskilda insatser gäller rent generellt. Skolinspektionen har också satt fingret på den obefintliga hemspråksundervisningen, som leder till samma resultat för invandrarbarnen.
– I Uppvidinge finns ingen hemspråksundervisning. Utan hemspråksundervisning får eleverna inte några bra förutsättningar för att tillgodogöra sig de övriga ämnena på ett bra sätt. Och dessutom är hemspråksundervisning den bästa vägen för att få veta vilka kunskaper invandrarbarnen har med sig när de kommer till skolorna i Uppvidinge, säger enhetschefen Lotta Kårlind.
Anders Käll konstaterar att hemspråksundervisning nu är på gång i Lenhovda, och då handlar det om albanska.
– Vi har i vår budget nu fått tillgång till de 25 000 kronor per barn som staten betalar i bidrag till kommunen för just extra kostnader för skolverksamhet. De pengarna har vi inte fått att jobba med förut, förklarar Anders Käll.
Skolinspektionen har också sett att eleverna i Uppvidinge har för litet inflytande över skolan.
– Exempelvis har man på gymnasieskolan inte genomfört den skolkonferens som är lagstadgad, säger Lotta Kårlind.
Skolinspektionen kommer nu att följa Uppvidinge kommun till dess att man ser att brister och missförhållanden har ändrats. Redan 22 januari ska kommunen redovisa hur man planerar att åtgärda problemen.
Men skolinspektionen upptäckte inte bara problem och brister utan också positiva inslag: Eleverna i Uppvidinge har en trygg skolmiljö, personalen är engagerad, skolbarnomsorgen fungerar bra och det gör också förskolan.
– Och den likabehandlingsplan som man har på skolan i Alstermo är bland de bästa jag någonsin sett, säger Christina Ridderman.