Visa endast rubriker

Tandvårdsreformen blev ingen succé

Införandet av tandvårdsreformen har medfört en strulig höst för tandvården. Både tandvårdspersonal och patienter har drabbats av administrativt krångel när ett nytt datasystem togs i bruk.

Reformen som trädde i kraft 1 juli innebar att ett högkostnadsskydd inom tandvården infördes. Karensen är på 3 000 kronor och upp till denna summa måste patienten betala allt själv.
– Många blev nog besvikna och trodde att det skulle bli billigare att gå till tandläkaren. Men det är först när man kommer över 3 000 kronor som det märks, säger tandvårdsdirektören i landstinget, Annika Kahlmeter.
Tandvårdspersonalen har saknat stöd från försäkringskassans sida när reformen tillkom i somras.
– Det fanns ingen supportorganisation från försäkringskassans sida. Det är först nu som personal från kassan utbildas och det är inte bra, förklarar Annika Kahlmeter.
Byte av datasystem och krångliga administrativa rutiner har tagit mycket tid i anspråk. Folktandvården har tappat tempo i höst och patientgenomströmningen har minskat. En del patienter har fått felaktiga räkningar på grund av oklarheter i ersättningarna.
Det nya datasystemet för tandvårdsstödet har medfört att tandläkare fått 40 procent mindre tid för patienterna, framhåller Försäkringskassan från centralt håll.
– Det är svårt att i förväg veta hur mycket en behandling kostar. Bland annat beroende på att försäkringskassan inte ersätter all normal odontologi.
Någon rusning till tandläkarna har det heller inte blivit. Kanske börjar svenskarna dra in på tandvården när finanskrisen slår till. Försäkringskassan räknade med att tandvårdsersättningarna skulle uppgå till 3,5 miljarder kronor under andra halvåret i år. Istället beräknas det bli 2,4 miljarder.
Inom folktandvården i Kronoberg råder det ett oförändrat patienttryck. Några längre köer är det inte, däremot har vissa orter det svårt på grund av tandläkarbrist, som Tingsryd.
– Det varierar mellan orterna hur mycket nya patienter man kan ta emot. I Växjö tas nya patienter emot. Barn prioriteras i första hand, därefter akuta patienter, säger Annika Kahlmeter.