Visa endast rubriker

Skolmatssiffror visar stora skillnader

Uppvidinge kommun hör till de kommuner i landet som lägger mest pengar på skolmat. Det visar statistik sammanställd av Skolmatens Vänner.

Skolmatens vänner arbetar för att främja maten i skolor och förskolor. Deras verksamhet bedrivs av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Sedan mer än tio år har man följt utvecklingen i landets alla kommuner och deras undersökningar bygger på statistik som varje kommun rapporterar till Statistiska Centralbyrån, SCB.
I genomsnitt kostar skolmåltiden per elev och år 4 890 kronor. Men skillnaderna mellan kommunerna är stora. Uppvidinge hör till de kommuner som lägger mest pengar på skolmaten, 7 780 kronor per elev och år. Allra mest satsar Storuman i Västerbotten, 8 970 kronor. Minst kostar skolmaten i Vara i Västergötland, 3 050 kronor per elev och år. Övriga kommuner i Kronobergs län ligger mellan 3 740 kronor (Markaryd) och 6 600 kronor (Tingsryd).
"Statistiken säger inget om kvaliteten, men med ökade resurser bör det rimligtvis vara lättare att erbjuda bra måltider för eleverna", skriver projektledare Annika Unt Widell i rapporten från Skolmatens vänner.
För barn- och utbildningsnämndens ordförande i Uppvidinge, Margareta Schlee (m), kom inte resultatet av undersökningen som någon överraskning. Hon vet att skolmaten är en stor kostnad och en av anledningarna är att portionerna är för snålt tilltagna och man får köpa till fler portioner.
– Det är ett bekymmer, det har diskuterats tidigare och vi skulle gärna vilja komma åt problemet. Vi vet också att ungefär hälften av det vi betalar är kringkostnader för till exempel transporter och personal.