Skogen är Sveriges lycka. Vi ska få den att växa så det knakar, bland annat genom gödsling och förädlade plantor. Biobränslet är Europas stora chans de kommande åren i kampen mot koldioxidutsläppen och då ska även jordbruket bidra. Fjärrvärmen har varit succé som klimatförbättrare men står inför svåra avgöranden.

Den private skogsägaren och förre statsministern Göran Persson, numera även ordförande för landets största skogsägare, statliga Sveaskog, delade i går med sig av sina tankar kring de närmaste årens energipolitik vid branschorganisationen Svensk Fjärrvärmes årsmöte i Växjö.
- Höga energipriser är fjärrvärmens bästa vän och fjärrvärmen är miljöns bästa vän. Den är huvudorsaken till Sveriges miljöframgång. Ändå lever den farligt om priserna drar iväg och monopolet i näten ifrågasätts. Verksamheten är storskalig och trög att förändra och kan utmanas om många konkurrenter vill in.
– Det gäller att vara känslig för vad som händer och förvalta monopolställningen rättvist när mängden energi ut viker. Fjärrvärmen får inte bli en bromskloss, den måste ta del av de nya sätt att hantera energin på ett sparsamt sätt som kommer att födas i Europa och USA, menar han.
Han konstaterar att allt fler, oavsett partipolitisk tillhörighet, ifrågasätter fria marknadskrafter och avregleringar.
– Finanskrisen har visat att politiska beslut blir viktigare på marknadens bekostnad, något som skyndas på av klimatkrisen. Överallt tävlas nu om att hitta på nya regleringar. Vem kunde tro att Bush skulle avsluta karriären med att förstatliga banker och kanske snart bilindustrin?
Han skulle inte bli förvånad om den svenska regeringen förbereder ett paket för att få fart på konjunkturen där åtgärderna kombineras med klimatfrågan. Det skulle kunna till exempel innebära att miljonprogrammens bostäder får en helt annan energistandard.
– Det vore långsiktigt rätt när fritt fall i ekonomin tycks vänta runt hörnet, då är rätt tid att satsa på minskad energiförbrukning, säger Göran Persson.
Skogen beskrivs som Sveriges gröna guld och han är övertygad om att EU vill ha mer av vår träfiber i framtiden. Sveaskog har redan affärskontakter med andra länder som vill blanda in den i koleldade kraftverk. Han tycker att även jordbruket ska bidra och ser ingen större konflikt med livsmedelsindustrin.
Som privat skogsägare tycker han att trädbränsle i form av hyggesrester är fruktansvärt dåligt betalda trots att priserna är bra för det som sedan lämnar verken. Samtidigt är det bra att skogsbruket fått ett ben till att stå på.
– Problemet är att få ut pinnarna på ett effektivt sätt. Logistiken måste förbättras, säger han.
Möjligheterna att öka grönmassan ses som stora, inte minst genom den kontroversiella gödslingen.
– Den måste vi använda även om nödvändig hänsyn självklart ska tas. Men det är bara Nordens skogar på kvävefattig mark som svarar på gödslingen med ökad tillväxt. Då kan mer koldioxid tas upp, säger han.
– Jag tror inte skogsråvaran kommer att falla i pris. Konkurrensen om den är bra. Industrin har levt på realt fallande priser och billig el, men en del företag har blivit duktiga och snabbt förstått nyttan av att själva leverera el, säger han med adress Södra.