Europas största fotostudio finns i Älmhult. Och det är där som årets Ikeakatalog blev till. I den 8 000 kvadratmeter stora studion är arbetet med nästa års upplaga redan igång.

Ikeas familjemedlemmar står och väntar vid varuhusets entré i Älmhult. Ett trettiotal ivriga kunder vill vara först med att bläddra i bibban som distribueras för sextionde gången. Klockan nio på torsdagsförmiddagen släpps de in, och med blåa kassar över axeln samlas de runt en inplastad pall i världens första Ikeavaurhus. Varuhuschef Mari Gustafsson sveper armen över lokalen och berättar att kaoset i hallen eller stöket i köket kan organiseras med hjälp av en ny förvaringsserie som presenteras i katalogen.
-Vad säger ni? Nu är det väl dags att sprätta upp pallen, säger hon och kastar sig över travarna med kataloger.
Armar rycker och drar. Snart är sängar, fåtöljer och soffor upptagna av Ikeafamiljen. De bläddrar. Och planerar.


Den 60-åriga katalogen firas med liknande jippo i var och vartannat varuhus. Kunder bjuds på frukost. Media bevakar. Och experterna recenserar sortimentet. Men personerna bakom katalogen har redan tröttnat på katalogen som trillar ner i knappt två miljoner brevlådor världen över.
-För oss blir det inga festligheter. Vi har inte så mycket att fira eftersom vi redan lämnat den nya katalogen bakom oss. Nu jobbar vi med nästa års katalog, säger Selin Hult, informationschef på Ikea Communications AB, företaget som producerar katalogen.
Kreatörer som spånar. Inredare som smyckar. Snickare som bygger. Och fotografer som plåtar. Europas största fotostudio är arbetsplatsen för ett sjuttiotal personer som dagligen jobbar med Ikeakatalogen - året om. Förra veckan var Smålandsposten på rundvarning i den 8 000 kvadratmeter stora fotostudion.
- Innan du kom hit tog jag en runda för att vara säker på att inga kataloger blottades någonstans. Jag hittade tre som är undanlagda bakom receptionsdisken, säger Selin Hult.
Många hemligheter döljer sig nämligen innanför väggarna. Flera av produkterna som ligger på hyllorna får inte offentliggöras förrän nästa års katalogsläpp. Så fort vår kamera riktas mot något, påminns vi av fotoförbudet. Rädslan är plagiering - något som även Ikea brukar bli anklagade för.
– Det har funnits fall då vi varit nära en befintlig design, med det handlar nog inte om flit. Det kan ju vara svårt för våra designers att veta vilken deras inspirationskälla är. Men det är ju vanligare att andra plagierar oss efter att ha mutat leverantörer i utlandet, säger Josefin Thorell, informationsansvarig på Ikea Sverige AB.
Vi börjar turen utanför sex projektrum där alla kreativa medarbetare byter idéer och umgås. På väggen utanför hänger urklipp från magasin och fotografier från inspirationsdagar. Det mesta är rött. Clownnäsor, draperier och Ikeas grundare Ingvar Kamprad i en 50-talsmiljö. Även en staty med skidglasögon kan skådas.
– Det här är vår "mood wall". Kreatörerna hänger upp saker som inspirerar dem. Därefter växer idéer och produkter fram. Jag kan tänka mig att det här blir en väldigt röd reklambild till ett magasin. Kanske till jul, säger Selin Hult.
Att vintermiljöer fotograferas på sommaren och sommarträdgårdar på vintern är ingenting som försvårar arbetet för medarbetarna. Det mest görs ändå inne i studion i Älmhult.
- Ibland kan det hända att vi beger oss hem till någon anställd, för att det finns en balkong med bra utsikt eller nåt. Men vi placerar oftast bara kulisser utanför fönstren. Förra året hade vi 18 reklamannonser, endast tre var fotograferade utanför. Ett kök fotade vi faktiskt i Orangeriet i Möckelsnäs, säger Selin Hult.
Katalogens modeller har också Älmhultsanknytning. Ikea-anställda spanar in förbipasserande människor under sina lunchraster. Och kastar ständigt ut nya förfrågningar. Enligt Selin Hult är det tacksam mark att leta statister på.
-Alla typer av människor finns ju i Älmhult. Eftersom Ikea drar hit folk från hela världen finns alla kulturer och utseenden representerade. Här behöver man inte leta länge för att hitta en indier som är långhårig, smal, tjock, kort eller muskulös, här finns till och med flera varianter av varje kultur, säger hon.
Den som blir modell syns i hela världen. Katalogen är nämligen snarlik oavsett vilket land den distribueras i. Madrasserna är visserligen lite större i USA. I Japan står en riskokare i köket.
-Vi vill ju att folk ska känna igen sig. Och tänka "så här vill jag ha det hos mig". Därför måste vi anpassa accessoarerna ibland. Ramlösa kan ersättas av Perrier. Eller så är stilen på espressomaskinerna annorlunda i Italien. Känslan är viktig och det är därför vi ibland byter ut en del saker, säger Selin Hult.


Namnen är oftast ursvenska. Metervaror är benämnda med svenska flicknamn. Stolar heter Harry, Herman och Hugo. Svenska öar namnger trädgårdsmöbler. Men ingen kan köpa Ingvar. Än så länge finns ingen vara i hans namn.
-Det kanske ligger och väntar på någon produkt i framtiden, det vet jag inte. Men vid något tillfälle har han berättat han på sin höjd vill att en billig mugg får hans namn, säger Josefin Thorell.
Sortimentets varunamn bestäms av anställda på Ikea of Sweden i byggnaden mittemot. Så vi lämnar den frågan och går vidare i studion.
-Här ser du resterna av ett supersnyggt, stort kök. Alla kommer vilja ha det. Ser du den där ruffiga industrikänslan? Det ska ju visa att allt inte behöver vara nytt för att göra ett rum snyggt och modernt. Målet är att kunderna ska känna "wow, så här vill jag ha det", säger Selin Hult.
Vi stannar till vid en vägg där visningen började. Femtionio kataloger står i ett glasskåp med plats för sextio. Förra veckan var den nya katalogens förstasida en gåta. Nu har produkten från den ettåriga produktionsprocessen tagit plats med sina föregångare.