Visa endast rubriker

Sämre betyg efter besparingar

Elever födda 1994 till 1997 har fallit offer för Tingsryds kommuns besparingar på grundskolan. Deras kunskapsresultat har sjunkit markant och därmed även betygen.

Åren 2003 till 2010 har till exempel antalet lärare minskat från 172 till 97 tjänster. 75 färre lärare alltså, en minskning av lärarkåren i Tingsryd med nästan 44 procent.

– Och det har varit samma elevkullar som drabbats under hela sin skoltid, säger skolchefen Yngve Rehnström.

Eleverna hamnade nämligen i en besparingskarusell där skolförvaltningen ålades att anpassa sin budget och personalstyrkan till ett kraftigt minskat elevunderlag. Varje gång eleverna började en ny årskurs drabbades de av denna volymanpassning.

Trots att antalet lärare per elev förblev konstant, drygt åtta lärare per 100 elever, har sparbeting och omstrukturering av skolorna satt förödande spår.

Elevernas resultat sjönk markant. Så sent som år 2008 var resultaten så bra att Tingsryd hamnade på en 80:e plats bland landets kommuner.

– Åren 2009 och 2010 sjönk antalet elever som klarade kraven till gymnasiet och nu har vi fallit ner till plats 227 och jag är rädd att det kommer bli värre. Det visar studieresultaten av de elever som slutade i åttan i våras och nu har börjat nian i höst, säger Yngve Rehnström.

Han medger att han, politiker och tjänstemän alltför sent insåg ett möjligt samband mellan besparingar, färre lärare och sämre studieresultat för eleverna.

– Vi hade stirrat oss blinda på termer som lärartäthet, som ju var god. Men vi insåg inte att strukturförändringen med dess nedskärningar försämrade undervisningssituationen för eleverna.

Väldigt många lärarbyten, främst för nämnda årskullar, har enligt skolchefen inneburit betydligt sämre stabilitet, trygghet och framförallt kontinuitet.

– En bra undervisning bygger mycket på relationen mellan lärare och elever. Med många lärarbyten försvann den goda relationen, säger Yngve Rehnström.