– Socialstyrelsens rapport bygger på gammal statistik. I dag är allt mycket bättre.
Det säger utbildningsnämndens ordförande Ragnar Lindberg (s) om att Lessebo skulle vara en dålig ungdomskommun.

Risken för unga att hamna i problemtyngda förhållanden under uppväxten är störst i kommuner som Storfors, Lessebo och Eskilstuna. Det hävdar Socialstyrelsen i en rapport.
Statistiken är från 2008 och två saker sticker ut. 15 procent av Lessebos nior var obehöriga till gymnasiet och 13,3 procent av ungdomarna i åldrarna 16–24 hade fått socialhjälp.
– Om verkligheten varit sådan i dag hade jag varit väldigt bekymrad, säger Ragnar Lindberg.

Han påtalar att kommunen har satsat mycket på förskolan och grundskolan de senaste åren och ska investera ännu mer.
–?Vår lärartäthet har ökat från 7,4 till 8,4 per hundra elever samtidigt som genomsnittet för landet har minskat från 8,4 till 8,2 lärare.
Det senaste året har utbildningsnämnden gjort en särskild satsning på matematik med extra lärare på högstadiet.
– Statistiken är inte klar. Men i våras var det betydligt färre obehöriga till gymnasiet än 2009, säger utbildningschef Carl-Axel Hallberg.
Dessutom är Lessebos nior bäst i Sverige på engelska. Men utbildningsnämnden nöjer sig inte med att ha vänt på utvecklingen.
– Vi ska göra nya förbättringar. Målet är att alla elever ska klara godkänt i svenska, engelska och matematik och därmed bli behöriga att studera på gymnasiet, säger Ragnar Lindberg.

Han är stolt över kulturskolan och kallar fritidsgården på Bikupan en pärla, som det gäller att utveckla. Partikamrater vill att den ska vara öppen på helgerna.
–?Då behövs den mest, men det gäller att lösa finansieringen.