Ute på det gamla flygfältet i Uråsa tränar polisaspiranter på säker bilkörning. Underlaget är det sämsta tänkbara, blankis och snömodd, men idealiskt och realistiskt för de som sitter i bilarna.

Polisaspiranterna från Polishögskolan i Växjö är just nu mitt upp i en förarutbildning som är åtta dagar lång. De är inne på sin femte termin när det blivit dags att gå på kurs hos trafikpolisen. På det gamla flygfältet får de testa både sin egen och bilens förmåga.
– Det här är en av de mest krävande utbildningarna vi har inom polisutbildningen, säger Mats Stridh, trafikpolis.
Nio elever och fem instruktörer har samlats ute på banan för att öva på olika situationer där poliserna måste kunna manövrera sitt fordon på ett säkert sätt. De tränar serpentinkörning, fickparkerar och gör bromsövningar i både låg och hög fart, på raksträckor och i kurvor.
– Man ska kunna manövrera sitt fordon på ett sätt som inger förtroende, säger Birger Elmhall, som också ansvarar för kursen.
Den här dagen får aspiranterna även prova ett klassiskt så kallat älgtest, testet som fick Mercedez A-klass att välta i ett tv-program. Föraren ska först bromsa och sedan göra en undanmanöver. Övningen visar att en så liten fartökning som fem kilometer i timmen, från 40 till 45 kilometer i timmen, kan göra att man tappar styrförmåga på det hala underlaget.
- Det här är något som genomsnittsbilisten aldrig testar. Att göra en fullbromsning och ändå styra undan är något som alla bilister borde träna på, tycker Mats Strid.
En rolig och verklighetstrogen övning, tyckte polisaspirant Emilia Klintberg som även uppskattade miljön den genomfördes i.
Var det något som förvånade dig?
– Att en så liten hastighetsökning gör så mycket för att bilens beteende ska ändras.
Under kursens gång görs en samlad bedömning av hur polisaspiranterna har klarat av de olika momenten.
– Den som inte bedöms godkänd får inte använda bilen under trängande fall, berättar Mats Stridh.
När det gäller polisernas bilkörning så delas den in i tre nivåer, patrullering, brådskande uttryckning och uttryckning i trängande fall. I trängande lägen får poliserna sätta på blåljusen och kräva fri väg.
Men redan på den första nivån har poliserna rätt att bryta mot vissa trafikregler, som att köra mot enkelriktat eller parkera fel till exempel.
Innan aspiranterna genomgår trafikpolisens förarutbildning har de 40 timmar utbildning i polisbilskörning och 25 timmar bakom ratten.
I kursen ingår inte bara praktiska övningar utan även teori om bestämmelserna i trafikförordningen och föreläsningar om stresshantering.
– Den här utbildningen innebär inte att man behärskar fordonet i alla lägen men det ska vara säkert i de lägen vi råkar ut för, som när det finns fara för liv, det har hänt en olycka eller när vi snabbt behöver komma fram med blåljus och sirener, säger Mats Stridh.
I en debattartikel i gårdagens tidning fick förarutbildningen kritik av Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin, och Christer Philipson, före detta trafiksäkerhetssamordnare. De ifrågasätter varför inte polisens utryckningsförare omfattas av den nya lagen om krav på yrkeskompetens.
Mats Stridh tycker inte att jämförelsen mellan poliser och förare av tunga lastbilar är relevant.
– Den utbildning som man genomgår för att få ett yrkeskompetensbevis är helt teoretisk, säger han.
Och Birger Elmhall tycker inte att förarutbildningen försämrats under årens lopp, vilket debattartikeln ger intryck av – snarare tvärtom.
– Vi ligger i framkant. Men självklart kan vi bli bättre, vare sig det sker genom någon form av licens eller genom fortbildning, säger han.