Böter på mellan 5 000 och 25 000 kronor - det kan markägaren drabbas av i framtiden för vissa brott mot skogsvårdslagen.

– Ett steg i rätt riktning. Hela processen med åklagare, polis och tingsrätt är i de flesta fall en för stor och dyr apparat att dra igång för förseelser som i bland trots allt är mindre och ofta förorsakade av glömska, säger Hasse Bengtsson, distriktschef för Skogsstyrelsen i östra Kronoberg.
Han har förståelse att åklagaren ofta tvingas prioritera ned de här fallen i en trängd situation när det finns allvarligare saker att ta tag i.
Men samtidigt kan det medföra att lagstiftningens trovärdighet urholkas. Det var anledningen till att Skogsstyrelsen fick i uppdrag att analysera förutsättningarna för att införa sanktionsavgifter i likhet med de som redan finns i miljöbalken.
Utredningen som nu lämnats till regeringen föreslår att skogsägare som inte i förväg anmält avverkningar på 0,5 hektar eller större ska kunna krävas på en sanktionsavgift på 5 000 kronor för det första hektaret och sedan ytterligare 5 000 kronor för varje påbörjat hektar. Maxbeloppet ska dock vara 25 000 kronor. För skogsbolag och offentliga markägare föreslås de dubbla beloppen.
Skogsstyrelsen ska kunna besluta om att ta ut avgiften för brotten istället för att anmäla det till åklagare. Böter ska även kunna krävas av dem som inte i förväg anmäler skyddsdikning eller uttag av skogsbränsle.
– Det vore ett bra sätt att få effektivare påföljder av lagen. Sedan hänger det naturligtvis på hur mycket vi mäktar med att reda ut och klarlägga de faktiska omständigheterna kring, säger Hasse Bengtsson.
Att avverkningar ska anmälas i förväg beror på att myndigheten ska hinna ge råd och informera om kraven på återbeskogning och se till att inte miljö- och kulturvärden fördärvas.
I fjol avslöjades med hjälp av satellitbilder att inte mindre än 600 avverkningar på minst ett halvt hektar var olagliga bara i Kronoberg eftersom de genomförts utan att vara anmälda.