Äggskal. En köttbit. En blöja. Nu granskas Växjöbornas sopor in i minsta detalj. Kontrollen är en förberedelse inför när Växjöborna ska böra källsortera matavfallet nästa år.

På Häringetorps avfalls­anläggning står Hans Mattsson och Stefan Holmquist. De kommer från Nordvästra Skånes Renhållnings AB och är inhyrda av Växjö kommuns renhållningsavdelning.

De lägger upp några stinkande soppåsar på en bänk, öppnar och börjar plocka.

- En förpackning, en plastkork, en metallbit, räknar Hans Mattsson, rensar bort grejerna och lägger dem i högar för sig.

Det är m aterial som egentligen­ inte­ ska ligga bland hushållsoporna utan källsorteras.

- Vi hinner gå igenom cirka ett halvt ton hushållsavfall på en dag, säger Stefan Holmquist.

Deras arbete kallas plockanalys. Matavfall, brännbart avfall, miljöfarligt avfall, totalt 21 olika sorters sopor (fraktioner) sorteras ut. Fraktionerna vägs och kommunen får veta i vilken utsträckning rätt avfall hamnar bland hushållsoporna.

- Ser vi att det finns exempelvis mycket miljöfarligt avfall kan vi öka våra informationsinsatser för att det ska bli bättre, säger Nicholas Jonasson, biträdande renhållningschef i Växjö kommun.

Plockanalysen delas upp på villahushåll och lägenhetshushåll. Denna onsdag är det villaägarna i ett okänt villakvarter som får sina sopor granskade.

Är det verkligen tillåtet att titta i andra människors sopor, där kan ju ligga ganska känsliga saker?


- Inget av avfallet sparas, allt destrueras efter plockanalysen. Personalen som arbetar med detta gör det under sekretess, säger Nicholas Jonasson.

Hur duktiga är vi på att källsortera?


- Generellt är Växjöborna bra. Det som är glädjande är att det farliga avfallet, till exempel mediciner, batterier och annat, har minskat bland hushållsavfallet.

Vilka är bäst på att käll­sortera, de som bor i villa eller i lägenhet?

- Det är väl ingen större skillnad. Kanske har de som bor i flerbostadshus det mer förspänt eftersom de ofta har miljöhus på gården och nära till att sortera.

Plockanalysen gjordes första gången 2001. Resultatet av 2010 års upplaga anses extra viktig med tanke på framtiden.

- Den är en förberedelse inför källsorteringen av matavfallet 2011.

Vintern 2011/2012 måste Växjöborna börja källsortera sitt matavfall som samlas in och omvandlas till biogas i rötnings­anläggningen vid reningsverket vid Sundet.

Är det inte risk för sanitära problem i samband med sorteringen, exempelvis lukt?


- Vi är medvetna om det. Källsorteringen av matavfallet införs successivt under två års tid för att vi ska kunna följa upp eventuella problem.

Hur stor del av soporna kommer att kunna användas till biogas?


- Målsättningen är runt 30 procent av sopornas vikt.