Det är fri sikt från Ekagård åt alla håll! Lise-Lotte och Hans Erlandsson har lagt mycket kraft på att hålla kulturlandskapet öppet, och för det får de nu ett pris av Uppvidinge kommun.

Ekagård ligger högt och vackert. Gården omges av åkrar och hagar. På en sida sluttar markerna ned mot Alsterån, och följer man vägen ned mot fårhagen nere vid ån, kan man se det ena hamlade trädet efter det andra.
– Vi har valt att hamla många träd för att bevara det gamla kulturlandskapet, konstaterar Lise-Lotte Erlandsson, när hon visar runt på ägorna.
När Erlandssons flyttade in på Ekagård 1998 fanns det gott om träd och buskar i hagarna, och granngården gick knappt att se från infarten till Ekagård.
– Där har vi röjt ur ordentligt, och där borta också, förklarar Lise-Lotte Erlandsson och pekar i olika riktningar.
De gamla odlingsrösena var helt igenbuskade. Nu kan man se dem överallt, och man förstår att här en gång arbetades hårt med att skapa förutsättningar för jordbruk.
2004 tog Lise-Lotte och Hans Erlandsson över driften av jordbruket, vilket tidigare var utarrenderat. Arrendatorn hade sysslat med mjölkproduktion. När han lade ned den verksamheten och korna försvann förstod de att de var tvungna att hitta en lösning för att hålla landskapet öppet även i fortsättningen.
Lösningen blev betande får och hästar.
På gården finns sju hästar av den österrikiska rasen Haflinger.
– Den användes en gång i tiden av österrikiska armén och drog exempelvis kanonlavetter, berättar Lise-Lotte Erlandsson.
Fåren är runt 350 till antalet, lammen inräknade.
All tyngre landskapsvård, som röjning och avverkning, köper makarna Erlandsson in.
– Vi har fullt upp med att ta hand om djuren, konstaterar Lise-Lotte Erlandsson.
Hon är glad över priset, som de snart ska få ta emot av kommunen.
– Det är ju en fin uppskattning av den landskapsvård som gläder både oss själva och andra som passerar förbi, säger hon.