Rättsväsendet i Kronobergs län är sämst i landet på att åtala hatbrottslingar. I alla fall om man ska tro Brottsförebyggande rådet. Men polisen slår ifrån sig kritiken.

Den årliga hatbrottsstatistiken visar att antalet anmälningar ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare.
– Men det är ett problem att vi inte ser någon minskning, eftersom alla hatbrott är ett resultat av brist på respekt för människors lika värde, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.



I materialet framgår det dessutom tydligt att få hatbrott leder till åtal. Och allra sämst ställt är det i Kronobergs län. Här gick bara tre procent av anmälningarna så långt förra året.
– Statistik varierar över tid men vi kan nog dra slutsatsen att regioner med så få personuppklarade hatbrott måste omprioritera och jobba mer med den här typen av ärenden, för att kunna knyta fler misstänkta till dem, säger Anna Frenzel.
Men rapporten ifråga­sätts. I den påstås till exempel att Kronoberg hade högst fyra våldsbrott med hatmotiv 2009. Helt fel enligt polisen.



– Jag vill inte kännas vid att vi skulle vara så mycket­ sämre än alla andra. Vi tolkar det som att våldsbrotten, där vi har en uppklarning på 30-40 procent, helt enkelt inte finns med i undersökningen, säger Mats Lagerblad, operativ polischef.
Enligt honom beror det bortfallet sannolikt på att Brå bara går igenom anmälningarna när de letar hatbrott. Och där går arbetssätten isär. I vissa regioner skriver poliserna­ uttömmande. I andra – däribland Kronoberg – så lite som möjligt.
– Så den stora slutsatsen blir nog snarare att det behövs nationella rutiner och definitioner. Om vi ska prioritera de här ärendena, underlättar det ju att vara överens om vilka ärendena är, säger Mats Lagerblad.