Socialstyrelsen vill mjuka upp reglerna för blodgivning. Myndigheten föreslår en karenstid för personer med sexuella riskbeteenden.
– Men vi kan inte på några villkor minska på skyddet för våra patienter, säger den medicinskt ansvarige vid avdelningen för transfusionsmedicin på Växjö lasarett, Nicholas Holthuis.

Tydliga och stränga regler för blodgivning har inneburit att Sverige har varit förskonat från fall där patienter har fått hivsmitta efter en blodtransfusion. Detta sedan testerna infördes och de blev obligatoriska 1985.
Reglerna innebär att det är förbjudet för män som har sex med män att lämna blod. Dessa män riskerar i större utsträckning att smittas av hiv. Det samma gäller personer med sexuella riskbeteenden, som prostituerade och personer som köper sex. Sprutnarkomaner och de som injicerat anabola steroider får inte heller lämna blod. Även personer från andra länder, som Afrika, Sydamerika och Asien, där blodburen smitta är vanligare och andra sjukdomar förekommer, är också uteslutna permanent eller under en begränsad tid.
Socialstyrelsen har föreslagit att reglerna ska ändras. Man vill ha en karenstid på sex månader för personer som har haft ett sexuellt riskbeteende. Den livslånga avstängningen skulle därmed upphöra. Skäl till förändringen är att homosexuella känner sig diskriminerade och att det förmodligen redan i dag finns en del "riskpersoner" som lämnar blod i strid mot regelverket. Nya regler skulle fånga in dessa grupper, menar Socialstyrelsen.
Nicholas Holthuis, som är läkare och medicinskt ansvarig vid avdelningen för transfusionsmedicin i Växjö, tror att det kommer införas någon slags karenstid för personer med sexuella riskbeteenden. Den förslagna tiden sex månader är dock alldeles för kort, framhåller han. I andra länder, som i USA och Kanada, sker diskussioner om fem-sex år.
– Samtidigt måste man fundera på att förbättra hivtesterna. Dagens tester är betydligt bättre än tidigare, men ändå inte hundraprocentig säkra. Men det är en kostnadsfråga, bättre hivtester skulle kosta 70-80 miljoner kronor, berättar han.
Runt om i Europa har blodskandaler dykt upp och patienter har fått smittat blod. När något sådant sker skärps regler och tester. Så var det senast i Danmark när två patienter blev hivsmittade efter blodtransfusion.
– Det kommer att hända här också och då kommer man att ropa efter säkrare tester.
Innan man blir godkänd som blodgivare får man fylla i ett formulär och uppge om man tillhör en riskgrupp. Även vid heterosexuellt partnerbyte gäller en karens på tre månader.
– Det är inte så att vården vill stoppa homosexuella. Kvinnliga homosexuella berörs inte. Däremot män som har sex med män, eftersom här är smittriskerna så mycket större. Det handlar om att värdera sexuella beteenden och inte stoppa enskilda grupper, förklarar Nicholas Holthuis.
Svensk sjukvård ansluter sig till Europarådets guide och dess råd om blodgivning och här framgår det att personer med sexuella riskbeteenden inte ska lämna blod.
– Man kan aldrig se det som en rättighet att lämna blod. Vi kan inte exponera våra patienter för en ökad risk och inte heller falla för ett politiskt tryck i samhället. Men diskussionen lär fortsätta och vi får vara beredda på förändringar som påverkar riskbedömningar.